tag:blogger.com,1999:blog-54352494190919183582024-03-19T16:05:38.370-07:00ºZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.comBlogger24125tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-76108622829791472972015-01-12T12:58:00.001-08:002015-01-13T14:47:51.663-08:00Gozaran گذران<br />
<div style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Iragaten dena</span></span></div>
</div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
</div>
</div>
</div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;">Frank Scheffer / 87 min. / 2012</span></span><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEir3yq3_mrgFgn0Dhauf7xUIEyS9ftFZZETOlW9pWhplDSNM0qi-8wg5-6L63gmuJDVOnBLS31o8dWqQAE6UQ6dhnAdX6jSiCdtQCK5ig9TfQSfDOfxtAYDdFjBPnG0s3dKTlkupxz3FBg/s1600/vlcsnap-00001.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEir3yq3_mrgFgn0Dhauf7xUIEyS9ftFZZETOlW9pWhplDSNM0qi-8wg5-6L63gmuJDVOnBLS31o8dWqQAE6UQ6dhnAdX6jSiCdtQCK5ig9TfQSfDOfxtAYDdFjBPnG0s3dKTlkupxz3FBg/s1600/vlcsnap-00001.png" height="360" width="640" /></a></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: right;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Verdana,sans-serif;">گذران</span></span><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Verdana,sans-serif;"><br /><br />تا به کی باید رفت<br />از دیاری به دیاری دیگر<br />نتوانم، نتوانم جستن<br />هر زمان عشقی و یاری دیگر<br />کاش ما آن دو پرستو بودیم<br />که همه عمر سفر میکردیم<br />از بهاری به بهاری دیگر<br />آه، اکنون دیریست<br />که فرو ریخته در من، گوئی،<br />تیره آواری از ابر گران<br />چو میآمیزم، با بوسهء تو<br />روی لبهایم، میپندارم<br />میسپارد جان عطری گذران<br /> <br />آنچنان آلوده ست<br />عشق غمناکم با بیم زوال<br />که همه زندگیم می لرزد<br />چون ترا مینگرم<br />مثل اینست که از پنجره ای<br />تکدرختم را، سرشار از برگ،<br />در تب زرد خزان مینگرم<br />مثل اینست که تصویری را<br />روی جریان های مغشوش آب روان می نگرم<br />شب و روز<br />شب و روز<br />شب و روز<br /><br /> بگذار<br /> که فراموش کنم<br /><br />تو چه هستی ، جز یک لحظه، یک لحظه که چشمان مرا<br /><br />می گشاید در<br />برهوت آگاهی؟<br /><br />بگذار<br /> که فراموش کنم</span></span> </span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: right;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: small;">فروغ فرخزاد</span> </span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: right;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: small;">IRAGATEN DENA<br /><br />Noiz arte joan behar<br />lurralde batetik bestera<br />ezinen nuke, ezinen nuke bilatu<br />garai bakoitzak maitasun eta bidailagun desberdinak<br />oxala bi enara haiek bagina<br />bizitza guztian zehar bidaiatuz<br />udaberri batetik bestera<br /><br />ene bada<br />hodei larrietatik eskonbro ilun bat<br />nire gainera jausi zenetik<br />denbora erruz iragan dela dirudi<br />eta zure musuak nire ezpainekin nahasten ditudanean<br />imaginatzen dut<br />lurrin iragankor batek berpizten nauela<br /><br />nire maitasun hitsa galera ikararekin<br />hain biziaturik dago<br />ezen eta begiratzen zaitudanean nire bizitzak<br />osorik dardar egiten duela<br />leiho batetik, udazkenaren sukar horian<br />nire hostoz betetako zuhaitz bakarra<br />begiratzea bezalakoa da<br /><br />ur lasterretako korronte bihurrietako imaginak<br />begiratuko banitu bezalakoa da<br /><br />gauak eta egunak<br />gauak eta egunak<br />gauak eta egunak<br /><br />utz nazazu<br />ahantz dezadan<br /><br />zer zara zu, une bat baino<br />nire begiak zabaltzen dituen<br />une bat baino<br />jakituriaren biluztasunean<br /><br />utz nazazu<br />ahantz dezadan<br /><br /><br /><br />Forugh Farrokhzad. <i>Jaiotza berria</i>. 1964</span></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;">Denbora luze baten ondoren sorterrira itzultzea erabakitzen duen iraniar bati buruzko istorio bat da hau. Ugariak dira halako istorioak Irango populazioaren artean. 3 miloiko diaspora omen du Iranek eta 1979. urteko iraultzak erditu zuen erregimenak bizirik dirauenez, askok eta askok, arrazoi desberdinak medio, herrira itzultzeko erabakia hartzen dute.<br /><br />Piztia batek alimaleko denbora mokadu bat jan izan balu bezala, euren memoriaren eta gogoaren urdailetan organo batzuen faltaz, haiek errekuperatzeko hautua egin eta beharbada, ordurako gorputzak onartuko ez dizkien behin bateko atalak berrintegratzen saiatzera datozen biztanleak dira. Belaunaldi kontua dela esango nuke. Egiazki, Irani buruzko literaturan, zineman etab. genero eta enuntziazio puntu sarria dugu hori. Errefuxiatu politikoak asko ditu Iranek; eta beste hainbeste herrari.<br /><br />Kasu hontan, 30 urteko jauzia egingo duen gizonezkoa dugu protagonista, Vienan bizi eta orkesta zuzendari, enkargutzat Tehrango Orkesta Sinfonikoa zuzentzea izango duena. Pelikulan kontatzen ez den arren, esango dugu hainbat joan etorri egiten dituela Irana, hala bakarrik nola orkestrarekin. Eta kontzertu batzuk tarteko, Tehranerako dituen planek porrot egingo dutela. J. Cage, Mahler eta Bach-en lanak interpretatu ezinda geratuko da orkestra, autoritateek orkesta zuzendariak atondu programari gehiegizko eritzita. Horrela bada, erronka pertsonal gisa hartuko du Nader Mashayekhi-k. Pieza horiek berak osatuko duen orkestra partilurrarekin jotzea alegia.<br /><br />2009ko hauteskunde giroan Iranen sortutako protesten artean jazo ziren gertakariok, eta hau ere pelikulan ez da kontatzen.<br /><br />Portugesen saudadeaz hitz egiten da, baina ai! pertsiarren herrimin eta min anplifikatuetaz hitz egingo bagenu… musikatu eta kantatutako poeta pertsiarren olerkien alboan, motz geratuko lirateke fadoak. Negarrari emanak, dramatismo handiko gizartea eta kultura da pertsiarra. Eta pelikula, ildo beretik konposatu da.<br /><br />Izaera fragmentarioa du, porrotek sortutako akademia batena. Lana irekitzen duen poema esaterako, Forugh Farrokhzaden Iragaten dena (pelikulari berari izena ematen dion poema) protagonistak errezitatzen du. Baina ez da hasieratik irakurtzen hasten, eta ez du bukatzen ere. Pelikulan zehar haren pusketak entzungo ditugu off ahotsean behin eta berriro.<br /><br />Umea nintzela, egun batez, nire aita bere logelan zegoela, harengana joan nintzen. Lurrean eserita topatu nuen. Bizkarra ohearen kontra jarrita, musuzapia zuen esku batean eta harekin bildurik zuen eskumuturrari odola zerion. Hanka bat tolestatua zuen eta bestea luzaturik. Azkenengo honi begiekin jarraituz, tiradera ikusi nuen eta haren kontra, puskatutako ispilu bat. Gertatu berri zen krimen baten lekuko sentitu nintzen. Eta eskena oraindik bero somatzen nuelako da beharbada, irudi goibel hori oroimenean itsatsita geratu zitzaidala.<br /><br />Egun, pertsiera ikasi eta Irango kulturari gerturatzen hasi naizen hontan, hainbatetan somatu ditut estanpa haren gisako egoeren oiartzunak. Eta film hau dateke bat. Esan bezala, (eta eritzi hau filmaren kontra doa) asmo hautsi bat da, porrot egindako plana eta zatikatutako kontaketa, aitaren logelako ispilu zartatua bezala.<br /><br />Musikari buruzko hogeitamar bat pelikulako ibilbidea atzean utzita, zuzendariari irakurri diot filma hontan “buru hiztunak” (dokumental prototipikoan ikusten ditugun pertsona elkarrizketatuen collage-ak) alde batera utzi nahi zituela, irudia eta muntaiaren poetika gehiago lantzeko. Beno, nire aburuz motz eta eskas gelditu zaio filma. Besteak beste, nekagarri gertatzen dira beltzez jantzitako emakumeen irudiak karrika estuetan, ez da argi geratzen zertan geratu den… orgasmorik gabeko pelikula da baiki, sentikortasuna anplikiatzeaz abusatzen duena.</span> </span></span></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"></span></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;">
</span></span>ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-51936482162732467612014-12-16T14:59:00.001-08:002014-12-17T00:59:44.011-08:00Toughi طوقی<br />
<div style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Usoa</span></span></div>
</div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
</div>
</div>
</div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;">Ali Haatami / 120 min. /1971</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh80rEz_OYVXRaTzP_UQ4fHR2MrpvvKrHYcwRSQeCk4c0Q2OabPWJ6cOuURaHj4iPWRPUSpbbzSWs-DAGGRIy7jCt8wh_VIYpkbzecY-O9F0N8j7YT9npxFK9-jWtZyQd2c6NTEJ0nDelE/s1600/TOUGHI_1.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh80rEz_OYVXRaTzP_UQ4fHR2MrpvvKrHYcwRSQeCk4c0Q2OabPWJ6cOuURaHj4iPWRPUSpbbzSWs-DAGGRIy7jCt8wh_VIYpkbzecY-O9F0N8j7YT9npxFK9-jWtZyQd2c6NTEJ0nDelE/s1600/TOUGHI_1.tif" height="350" width="640" /></a></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;">Kashandik Tehranera auto batean nindoan. Lagun batekin Viber bidez mezuak trukatzen ari nintzen. Halako batean, tarte luzez erantzunik eman ez nuela eta, ondorengoa idatzi zidan:</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<br />
<div style="text-align: right;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"> تخمه ی کفتر نخوردی؟ </span></span></div>
<div style="text-align: right;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;">uso arrautzarik ez duzu jan? </span></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;">Atsotitza ezagutzen ez nuenez gidariari galdetu nion, mezua ozen irakurriz, esamoldearen esanahia. Irribarre egin zuen. Eta erantzun <i>guk, uso arrautzak jateak hitzari bide ematen dion sinesmena dugu. Alegia, haurrei ematen dizkiegu, lehen hitzak esaten hasten direneko garaian, hizketak bide har dezan, jarioa laguntzeko edo. Hortik datorkigu </i>تخمه ی کفتر نخوردی <i>atsotitza. Isilik geratu denari esaten diogu.</i></span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;">Hiru egun eman berri nituen Kashanen. Ez zen aparteko ezer gertatu, ez nuen aparteko ezer ikusi ere. Ez behintzat zernahi bisitarik ikus edo bizi dezakeen apartekorik. Eta horiek esan gabe doaz.</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><i>Guk usozale asko dugu Kashanen </i>bota zuen gidariak. <i>Usozaleek usoak batzen dituzte etxeetako teilatuetan. Gutxi batzuekin edo bakar batekin hasten dira eta poliki poliki euren uso sorta osatzen dute. Erakusten diete, etxekotutako usoei, hegaldia altxa eta artean basa diren beste usoak erakartzen. Nahikoa lehia izaten da usozaleen artean, zeinek uso gehiago eta hobeago edukiko. Apustuak ere egiten dituzte. Baina gaizki ikusitako zaletasuna da usozaleena. Teilatuetan ibiltzen dira, denbora luzez ibili ere. Eta teilatuz teilatu ibiltzeko aukera dutenez, etxeetako patioetara bistak dituztenez, emakumezkoak euren eremu pribatuetan ikusteko aukera dute. Zaletasun “luti”a da, kaleko txuloena.</i></span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;">Bada lutien ezaugarri ez de ba hitzen jario erraza, esapide eta esamoldez jositakoa!</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<i><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;">Pelikula bat ere badugu, Behrouz Vossoughi-k antzezten duena. Pelikula honetan Vossoughi usozale amorratu bat da.</span></span></i><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;">Hiru hilabete beranduago lortu dut aipatu filma ikustea. Gamelu bati erosi niola uste nuen baina dvd-aren arrastorik ez eta kalitate eskasean, Youtubeko kopia ikusi behar izan dut. Sorpresa izan da, pelikula Kashanen bertan kokaturik dagoela ikustea. Lehenago esana dugu, agertoki klasikoak erabiltzeagatik da, esan nahi baita arkitektura historiko persiarrak, besteak beste, Ali Hatami zuzendaria ezaguna. Ez ote dira filmean ikusitako etxeak eta jauregiak Kashango egonaldian ikusitako berberak!</span></span><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWP7iQ5n2WQoBJisMoL6b6B2ntFDArQhMNTxnMm6SfT_WJJe5J-54easgRZoOfxCmKpqCv6bBiWZHjFcdn_h1Xi8uJP4lrFO5nIOvhzzgzR0EYlEJu3d4SRYBeEsK9ykRPeBrtnX0LWhY/s1600/TESTING+DEMOCRACY.+2000.+MAKHMALBAF.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWP7iQ5n2WQoBJisMoL6b6B2ntFDArQhMNTxnMm6SfT_WJJe5J-54easgRZoOfxCmKpqCv6bBiWZHjFcdn_h1Xi8uJP4lrFO5nIOvhzzgzR0EYlEJu3d4SRYBeEsK9ykRPeBrtnX0LWhY/s1600/TESTING+DEMOCRACY.+2000.+MAKHMALBAF.png" height="300" width="400" /><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Testing Democracy. 2000. M. Makhmalbaf</span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicYuUMDs3hdgh6Q83fgQGzQhh1GJQACXzjBtMwASj2ipgZAZBm30X4DG37eWki6w3eXwCof_j_COURzpuwcPro5k7li_ZnQuKo-qrTSHjz91AL0A9AYoj4t6m1wy2auEs-vhCA1SIMZOM/s1600/GHOST+DOG_4.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicYuUMDs3hdgh6Q83fgQGzQhh1GJQACXzjBtMwASj2ipgZAZBm30X4DG37eWki6w3eXwCof_j_COURzpuwcPro5k7li_ZnQuKo-qrTSHjz91AL0A9AYoj4t6m1wy2auEs-vhCA1SIMZOM/s1600/GHOST+DOG_4.png" height="220" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Ghost Dog. 1999. Jim Jarmush</span></td></tr>
</tbody></table>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-36927386944843823922014-05-29T00:47:00.002-07:002014-05-29T00:48:37.133-07:00Maadar مادر<br />
<div style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Ama</span></span></div>
</div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
</div>
</div>
</div>
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">Ali Haatami</span><span style="font-size: small;"> </span></span></span>/ 108 min. /1991</span><br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinmbkMV0Hm_J_2bKNIjSk6WlLidQUa-6wgDrbEwa3YVdK1M8T62yv0uOySq7grQaypwtdq-8hUodhxPbgJ1yyFYFv5hTYGxlJV3Ud4YsyE0dHrknt5gDdMepSslRJI5qwH9Z7MGffyzNI/s1600/Ali+Ha%CC%82tami.+1991.+MAADAR_TIRA.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinmbkMV0Hm_J_2bKNIjSk6WlLidQUa-6wgDrbEwa3YVdK1M8T62yv0uOySq7grQaypwtdq-8hUodhxPbgJ1yyFYFv5hTYGxlJV3Ud4YsyE0dHrknt5gDdMepSslRJI5qwH9Z7MGffyzNI/s1600/Ali+Ha%CC%82tami.+1991.+MAADAR_TIRA.jpg" height="67" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;">Ali Hatami (Tehran, 1944-1996) irandarrek loriatutako zinema zuzendari bat izan zen. Atzerrian sona gutxi izan bazuen ere, bere pelikulak oso maitatu dituzte herrialdean. Horien artean kokatzen da Ama (Maadar), hau ere, zuzendariak herriko folkloretik eta kulturatik abiatuta filmak sortzeko izan zuen joeraren erakusle. Atzerriko hizkuntzetara itzuligaitza den pelikula da. Esaera, atsotitz, poema eta pertsiar hizkuntzaren bere berezko eraikuntza linguistikoez betea egonik, jatorrizko bertsioan soilik ikusia izan daitekeen artefaktu zinmeatografikoa da. Pertsiera ikasi duenak ere, inmertsio linguistiko sakon eta zabala egin ezean, galdutzat eman dezake pelikula honen ikustaldi-entzunaldia (inmertsoa gauzaturik ere, nik uste, zail edukiko lukeela).<br /><br />Gaixorik eta zaharturik, hiltzear den ama batek etxean jaso nahi du heriotza. Geratzen zaizkion egunak bere seme-alabak inguruan dituela bizi nahi dituenez, hauek konbokatu eta aspaldi ez bezala, jaiotetxean elkarrarazten ditu. Giroa ez da samurra, haserreak eta iraganeko istorioak tartean baitira. Otorduan errepresentatzen da hobekien anai-arreben arteko zatiketa. Batak besteari bizkar emanez bazkaltzen baitute. Edonola ere, egunak aurrera joan ahala, egoera samurtzen joango da, berriro ere adiskidetu arte.<br /> <br />Teatro tradizional baten gisan, Ali Haatami arketipoez baliatzen da pertsonaiak eraikutzeko orduan (ama, haurdun den alaba, atzerritik datorren alaba, seme poeta, seme dash-mashti-a, seme eroa eta aita bereko baina beste ama baten semea). Lokuzioak, esan bezala, atsotitzak dira: kaletarrak, literarioak, tradizionalak…</span></span> </span>ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-90518008390640598352014-04-09T08:49:00.001-07:002014-04-09T08:49:44.943-07:00Chaharshanbe suri چهارشنبه سوری <br />
<br />
<div style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Asteazken suzkoa</span></span></div>
</div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
</div>
</div>
</div>
<div style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">Asghar Farhadi</span><span style="font-size: small;"> </span></span></span>/ 100 min. / 2006</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNTf4SfLwM2PSbkfWa4YGXn6gIY31CqOzUGOYAiayI8nhOVY3r3wux8m4Iliof-TsXRm88gRXTOzng-4Uev6aV4Hd-2Upv92rwZG5H_JjYf048wytuAD078h3yWBVlzRLq8LL56VWu0Rg/s1600/vlcsnap-23322.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNTf4SfLwM2PSbkfWa4YGXn6gIY31CqOzUGOYAiayI8nhOVY3r3wux8m4Iliof-TsXRm88gRXTOzng-4Uev6aV4Hd-2Upv92rwZG5H_JjYf048wytuAD078h3yWBVlzRLq8LL56VWu0Rg/s1600/vlcsnap-23322.jpg" height="336" width="640" /></a></div>
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;"></span><br />
<span style="font-size: small;"><div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"></span></div>
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Asghar-e Farhadik Irango gizarteko bikote harremanen formalizatze moduetan oinarrituz eraikitzen ditu bere pelikuletako tramak. Bikote harremen baitan, irandarrek beren bizitza eta desioak kudeatzeko dituzten arazoak lantzen ditu. Argi dago, prozesu hauen konplexutasuna eta sarri hartzen dituzten bidezidor gatazkatsuak ez direla irandarren arazo eta ezaugarri esklusiboak, baina bere istorioak Iranen kokatuz, bertako gizarte arauen nolakotasuna maisuki itzultzen du pantailara. Nazioartean, </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Ellyri buruz </span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">(2009, Dar bareye Elly) edo </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Nader eta Siminen banantzea</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"> (2011, Jodaeye Nader az Simin) pelikulen bidez lortu du ospea eta iaz estreinatu zuen </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Iragana </span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">(2013) izan da atzerrian errodatu eta ekoitzi duen lehen filma (nire aburuz, bere perfekzioan, eskasena).</span></div>
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"></span></div>
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Farhadi-ren filmen ezaugarri izaten dira argumentuaren eraikuntza bihurri eta korapilatsuak, bere istiorioak norabide anitzeko harremanen gurutzabideetan jazotzen baitira. </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Chaharshanbe suri</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">-ren kasuan, Irango gizartean nortasun pertsonalak eta famili-nortasunaren irudiak duten garrantzia berebizikoak izanik, txutxumutxuek eta zurrumurruek gidatutako gatazkek gidatzen dute istorioa. Familiaren irudi duin bat eraiki eta berau kudeatu eta defenditu beharrak, maleruski, irandarrak esames eta gaizkiesanen filtrazio lanetan profesional egiten ditu. Besteen bizkar hitz eginez eta zurikeriaz jokatuz, ohoreak eta errespetu forma linguistiko eta performatiboak eguneroko kontuak dira.</span></div>
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"></span></div>
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">C</span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">haharshanbe suri</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">-n, senar-emazteen arteko gatazka bat ardatz, bizi diren etxe-blokeko bizilagunen artean informazioak nola hegan, dantza eta gira egiten duen ikus dezakegu. Irango egutegiko egun seinalatuetariko baten giroan kokaturik, istorioaren bizipena estresagarri eta deseroso suertatzen da <span class="Apple-style-span" style="color: #666666;">(1)</span>. Testuinguru zehatz bat baliatzearen bidez, arazo pertsonalez jardutea eta hauek konpontzea zailtzen duen inguru zaila transmititzen da. Izan ere, </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">chaharshanbe suri</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">-ko itxapero eta lehergailuen eztandek traba egiten ez dutenean, bestelako zaratek zailtzen baitituzte elkarrizetak Iranen; nik ezagutu dudaneraino behintzat hala da.</span></div>
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 18.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Chaharshanbe suri </span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">eguna, urteko azken asteazkenean ospatzen den jaieguna da. Jatorri Zoroastiarra atxekitzen diote eta bazter danak iraultzen dituen egoera den neurrian, autoritateek ez dute oso gustuko izaten. Halabaina, jaieguna leuntzen saiatzea galdutako borrokatzat dute. Umeek eta gazteek sekulako artsenalak maneiatzen dituzte egun hartan. Hiriko kalerik zokoenean ere, sua pizten dute bizilagunek, haren inguruan dantza egin eta bere gainetik salto egiteko. Gauaren iluntasunean, zarataren kaosean, jendetzaren nahasmenean lasatzen dira hor nonbait gizarte arauak, kotxeko ateak zabaldu, musika topera jarriz eta sexu desberdineko eta famili loturarik gabeko pertsonak elkartzea ahalbidetzen du giroak. </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Noruz</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">-aren edo urteberriaren lehen zeinua da, </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">khaane tekuni</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">-arekin batera <span class="Apple-style-span" style="color: #666666;">(2)</span>, egun batzuk lehenago iada somatzen hasten dena.</span></div>
<br />
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"></span></div>
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #666666;">1. Jafar Panahi-k </span><i><span class="Apple-style-span" style="color: #666666;">Hau ez da filme bat</span></i><span class="Apple-style-span" style="color: #666666;"> (2011, In film nist) pelikulan errekurtso bera baliatzen du. Kasu honetan, etxeko atxilopean den zinema zuzendariak bere egoera erakusten du eta kanpoko erreferentzia nagusia zarata, sua eta kaosa izanik, gerra bat gertatzen ari dela dirudi.</span></div>
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 18.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #666666;"><br /></span></div>
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #666666;">2. Khaane tekuni-a </span><i><span class="Apple-style-span" style="color: #666666;">noruz</span></i><span class="Apple-style-span" style="color: #666666;"> (urteberri) aurreko egunetan zehar burutzen den etxe-garbiketa da. Urte aldaketarekin, etxea goitik behera eta azken izkineraino garbitzeko ohitura dute irandarrek. Etxeko altzari eta traste denak mugitzen dituzte horretarako eta leihoetatik zintzilik zein etxe atarietan orotariko etxetresna garbitu-berriak ikustea gauza aski arrunta da, urteko azken astean zehar.</span></div>
<br />
<div style="font: 15.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<br class="Apple-interchange-newline" /><br />
<br class="Apple-interchange-newline" /></span></div>
</div>
</div>
</div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-76845805292341170312014-02-16T01:58:00.001-08:002014-02-17T02:50:37.690-08:00Dayereh Mina دایره مینا <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Times;"><br /></span></span>
<br />
<div style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Minaren zirkulua</span></span></div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
</div>
</div>
<div style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">Dariush Mehrjui</span><span style="font-size: small;"> </span></span></span>/ 101 min. / 1978</span></div>
<div>
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzC_lnOQZyjakx7vFAp8OfQX3DgWCCG8L5Mn_IC2nBwR7R1KNyw0Rfwfy7h4ZTZIgBkIUcUGl7rdzZWVvQMy-7-vA_zvG0bbcyQUfl4ZTL_s0roHyPOQxYJxy1CZUZJsuhHtp4Mz7Ptjo/s1600/vlcsnap-1577279.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzC_lnOQZyjakx7vFAp8OfQX3DgWCCG8L5Mn_IC2nBwR7R1KNyw0Rfwfy7h4ZTZIgBkIUcUGl7rdzZWVvQMy-7-vA_zvG0bbcyQUfl4ZTL_s0roHyPOQxYJxy1CZUZJsuhHtp4Mz7Ptjo/s1600/vlcsnap-1577279.jpg" height="426" width="640" /></a></div>
<div>
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: right;">
ما از ان پاکدلانیم که زکس کینه نداریم</div>
<div style="text-align: right;">
یک شهر پر از دشمن و یک دوست نداریم</div>
<div style="text-align: right;">
<br /></div>
<div style="text-align: right;">
<br />
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
gu, gorrotorik gabeko bihotz aratzak</div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
adiskiderik ez (dugu) etsaiez betetako herrian</div>
</div>
</div>
<div>
<span style="font-size: small;"></span><br />
<span style="font-size: small;"></span><br />
<span style="font-size: small;"></span><br />
<span style="font-size: small;"></span><br />
<span style="font-size: small;"></span><br />
<span style="font-size: small;"><div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Irango Shahren erregimenaren azken hamarkadetan, herriaren ekonomiak jasandako gorakadaren ondorioz sortutako bazterketa, korruptzio eta gizarte desberdintasun egoerak erakusten ditu filmak. Pelikulan, </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">zinema kinkia</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"> gogorarazten duen nerabe xelebreak bihurtzen du irudia mugimendu. Tehrango ospitale batetara aita eramanez lehenengo, bertako erizainen limurtze jolasetan sartuz gero eta zakarra lortzeko trepetatan murgilduta azkenerako.</span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 14.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Testuingurua beraz, ospitale handi bat da. Ongizate gizartearen instituzio behinenetarik bat, zeinaren ateetan zain aita seme parea dagoen (Kafkaren </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Legearen parean</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"> ipuina gogoratu). Aldi berean, haren erreflexua proposatzen da: eraikin abandonatuan antolatutako odol-emate negozio ustela. Bertan, diru premian, sos batzuk inguratzearren haien bizi fluxuak salduz odolusten ari diren drogazale, mozkor eta landerren giroa sortzen du filmak. Ospitalean aldiz, biziaren kudeaketa boterea kapitalizatzen duen klase espezializatua dugu. Mediku taldeak, axolagabeki lanean gehienak, garaiaren oparotasunaren adierazleak dira. Odol emaileak (bai eta haien odola jasotzen duten eriak ere), garapenaren suziri argiek erakusten dizkiguten baztertuak dira.</span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 14.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Ali, nerabe ederrak, plano biak zeharkatzen ditu. Mugalari gisa, bateko eta besteko errealitateen arteko gako eroalea da, osasun sistema eta sistema ekonomikoaren gorputzaren hodietan barrena, bakteria gisa organo desberdinak bisitatzen ditu. Beharrak jota lehenengo, nola edo hala irabazitako kapitalaren kurpilean sartuko da. Plazer eta lukurreriaz geroago, errealitatearen gainetik egotearen sentipenak puztuta, hordagoak harroki jaso eta botako ditu.</span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 14.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Oraindik eraikitzen ari den (eta jakina, suntsitzen) Tehran baten zenbait bista ditugu pelikulan. Passoliniren </span><span style="font: 13.0px Helvetica;"><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Uccellacci e uccellini (1966</span></i></span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">) pelikulan bezala, eraikitze-suntsitze bidean dauden bitarteko hainbat espazioetan alderrai dabiltzan aita-semeak ikusten ditugu, etorkizuneko autobide, auzo eta industriguneak zeharkatzen. Karrusel gisan, istorioa, garaiko Tehranen panoramika bat egiteko aitzakia da.</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGhoRlU2-ZK2XKu71bPxh3DWvssEjR5cAHmEpTuF9RM0X1zK8h9pxdXhP0JCZMpu_K9j1rlKHeWb7be-sMOycskkyWAF2nUZCMlVAbLNrLWx3Y75LsLXTVDCdwnGsInzizD2vINKp4CZI/s1600/vlcsnap-1586622.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGhoRlU2-ZK2XKu71bPxh3DWvssEjR5cAHmEpTuF9RM0X1zK8h9pxdXhP0JCZMpu_K9j1rlKHeWb7be-sMOycskkyWAF2nUZCMlVAbLNrLWx3Y75LsLXTVDCdwnGsInzizD2vINKp4CZI/s1600/vlcsnap-1586622.jpg" height="424" width="640" /></a></div>
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span>
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
</span></div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
</div>
</div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-6502603842238630002013-10-23T08:48:00.001-07:002015-01-19T22:56:07.482-08:00Sib سیب <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<br />
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Sagarra</span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
</div>
<div style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">Samira Makhmalbaf</span><span style="font-size: small;"> </span></span></span>/ 86 min. / 1998</span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikt6a2SiaqJfb79NAP_nmIS5TFi8Ruy8hEnZloe6sxXNCE3liGrDUFOqqDGEjMHqCz4dQc07bgHvPivf7qWfhdTGnKfXT3w8d7DmpXjiwtyypTzAUriBbBgoE5bPwgjojITazwOxfe0CM/s1600/Sib.74.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikt6a2SiaqJfb79NAP_nmIS5TFi8Ruy8hEnZloe6sxXNCE3liGrDUFOqqDGEjMHqCz4dQc07bgHvPivf7qWfhdTGnKfXT3w8d7DmpXjiwtyypTzAUriBbBgoE5bPwgjojITazwOxfe0CM/s1600/Sib.74.png" height="480" width="640" /></a></div>
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<br />
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Sagarra (</span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Sib</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">) Samira Makhmalbafen lehen luzemetraia da. Esan dezagun, aitaren akuilupean egindako pelikula izan zela. 14 urterekin eskola utzi, haren zinema-eskola proiektuan sartu eta 5 urtez luzatutako hezkuntza biraren osteko fruitua dugu (horixe ba, fruitua, sagarra). Beraz astinaldi bezala, ongi dago, baina pelikulak badu oraindik heldu gabeko gogo baten joeratik zehozer, Irango zinema berria deritzan horren poetika sinboliko nekezarekin nahastu izan ez balitz, hezurrik behartuko ez zukeena. Metafora esajeratuez ari naiz, figura eta errepresentazio esanguratsuen sukarraz. Esan gabe doa, diktadura baten pean eginiko filmak direla gehientxuenak.</span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 14.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Pelikularen asperduratik libratzen ez gaituen arren, ongi eta ongiegi dagoen ezer egon, bada. </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Sib</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">, gertakari erreal batean oinarrituta dagoen pelikula da eta gertakari hortan inplikatutako pertsonek beraien burua pelikulan antzezten dute. Gertakari hartako pertsonak eta pelikulako gertakariko pertsonaiak biak eta bat dira</span><span class="Apple-style-span" style="color: #444444; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"> (1)</span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">. Aitak, amak eta alabek euren etxeko dramari berrekingo diote, behin bizilagun batek egoera salatu, gizarte zerbitzuek egoeran interbenitu eta gertakaria notizia bihurtu eta zabaldu ondoren: errekurtso ekonomikorik ez duen eta limitazio fisikoak dituen (besterik ez esateagatik) bikoteak alabak etxean atxilotzea erabakitzen du. Alabak ez dira 11 urtez etxetik irtengo.</span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 14.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Aldarri feministadun L´enfant Sauvage (Truffaut, 1970) edo Kaspar Hauser (Herzog, 1974) bat da </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Sib</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">. Emakumearen bizi baldintzak mugako adibide baten bitartez seinalatu nahi dituena. Behin "askatuak", 11 urtez etxean giltzaperatuak izan diren bi neskek jasoko dituzten lehen lezioak sukaldatzen ikastea eta harropak garbitzea izango dira. Bien bitartean, gertatzen ari dena etxeko leihotik begiratzen duen emakume bat ikusten dugu (<i>Kelid</i>eko leihoa gogoan -Forouzesh, 1987-). Gainontzeko emakumeak egoera berean direla edota nesken etorkizuna halakoxea izango dela iradokitzen digun kontra-planoa da.</span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 14.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Gainontzean, aipatzekoak dira:</span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 14.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">bat; pelikulako gizonaren "lanbidea" Irango zenbait auzunetako kaleetan entzun eta ikus daitekeen lanbidea da. Xelebre gisa pintatu didate niri, hari buruz hitz egin didatenean. Gure afiladorearen modukoa, Panen txirula (!) jotzen ez duen arren oihuka anuntziatzen du bere burua, </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">namakiiiiiiiiie nun khoshkiiiiiiiiie! </span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">deiadarraz </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">(gatz zalea hemen daaaa ogi sikuuuuua)</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">. Izan ere, Iranen ogiari tratamendu berezia ematen baitzaio. Ez da gainontzeko zaborrarekin batera botatzen. Bildu egiten da eta bada, apurrak etxez etxe jaso eta trukean gatza (edo izotza, filmean bezala) ematen duenik</span><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">.</span></b></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 14.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">bi; pertsonaiek ateak ireki eta itxi, itxi eta ireki igarotzen dute pelikula guztia. Horra zinema iraniarraren obsesioetarik bat: ateak! </span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 14.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">hiru; Samirak, bere aitak zuzendutako Bāisikelrān</span><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"> </span></b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">pelikulan (Mohsen Makhmalbaf, 1987), oraindik neskatila bat zela, aktore lanak egin zituen. Gogoangarria da eta koaderno hontan iada aipatua, pelikulako azken eskena, zeinean sagar bat esku batean duela, gurdi gainetik, mutil lagunari begira adio egiten duen. Lotura berezi bat dago irudi horren eta Sib pelikularen artean, zinema zuzendariek hainbeste gustuko dituzten pelikulen arteko justura horietako bat.</span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; min-height: 14.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: 12.0px Helvetica; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="color: #444444; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">(1)</span> Abbas Kiarostamik </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Lehen planoa</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"> pelikulan (Namaie nazdik, 1990) berdina egin zuen. Ez zuen erreferentzia hori hurrun ibiliko Samirak. Ala niri bestelakoak falta zaizkit.</span><br />
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="color: #444444; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">pelikulan kantatzen den poema eta itzulpena euskaraz:</span></span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="color: #444444; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></span></div>
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="color: #444444; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span class="Apple-style-span" style="color: black;"></span></span></span><br />
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">یا ربّ از گردش ایام زبس دلگیرم</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">دیگر از عمر گرانمایه الهی سیرم</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">یا به زندان برسان مرگ مرا یا اللهّ</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">یا نجاتم بده از زیر غل و زنجیرم</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">کنج زندان بلا مردم و امّا افسوس</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">من ندانستم آخر چه بود تقصیرم</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">زغریبی نکنم ناله به زندان یا ربّ</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">زانکه از روز ازل بوده چنین تقدیرم</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">ai! jauna bizitzaren joanaz arras nekaturik nago</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">ene bada, iada nahikoa dut bizitza baliotsu hontaz</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">ekarridazu heriotza oh jauna,</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">ala salbazioa emaidazu ene! kateetatik askatuaz</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">zorigaitzaren gartzela zokoan hil nintzen baina tamalez</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">ez nuen inoiz zertan erratu nintzen asmatu</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">bizi hontako bakardadeaz ez naiz kexu ene jauna</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">hastapeneko egunetik hori izan baita nire destinua</span></div>
<br />
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
</div>
</div>
<div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;">
</div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7SJIe9Wn0vZQmXhqHH6tr3z-LaFWuKCCDZz6bC46H0E2WF8TWtN_OywVZjNZRgRQLUc0SxSWG2IorIX6Aheg4tjyxPcmSGJRM47QAk8_mqhNSePJmOBvqemanWG0KhegFmtz060BEYC4/s1600/Sib.36.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7SJIe9Wn0vZQmXhqHH6tr3z-LaFWuKCCDZz6bC46H0E2WF8TWtN_OywVZjNZRgRQLUc0SxSWG2IorIX6Aheg4tjyxPcmSGJRM47QAk8_mqhNSePJmOBvqemanWG0KhegFmtz060BEYC4/s1600/Sib.36.png" height="480" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: right;">bat</td></tr>
</tbody></table>
</div>
<div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;"></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQzG_YYu5pyuZYHuTGz_UDywCB-5i4INEJ4lb2hTlrLalHPfxHE9PRPE2-DZywLe5Dddr_ok-lXlJCxLUL8-tJBXY3BFDtLYkCSHyTfzR0byM23BIJXLdWnm9bn_c2PZ61lp6f9_EC9b4/s1600/Sib.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQzG_YYu5pyuZYHuTGz_UDywCB-5i4INEJ4lb2hTlrLalHPfxHE9PRPE2-DZywLe5Dddr_ok-lXlJCxLUL8-tJBXY3BFDtLYkCSHyTfzR0byM23BIJXLdWnm9bn_c2PZ61lp6f9_EC9b4/s1600/Sib.jpg" height="480" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: right;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px;">bi</span></span></span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;"></span></span><br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;"></span></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;">
</div>
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;">
</span></span><br />
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
</div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGI7Bgf4kUticHDA0YW5a91L0Nr5EAoUxw3Bw_p4x_LXmO7ImtT_JplXlrtbaQx4ScEG6x-qStjippLAdCPspHtKjP-Ye7VunURxe0cgAIM2jLstRkrx8C03UGvhe8rKc7Z72lCxVT2dM/s1600/sagarrak+jaten.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGI7Bgf4kUticHDA0YW5a91L0Nr5EAoUxw3Bw_p4x_LXmO7ImtT_JplXlrtbaQx4ScEG6x-qStjippLAdCPspHtKjP-Ye7VunURxe0cgAIM2jLstRkrx8C03UGvhe8rKc7Z72lCxVT2dM/s1600/sagarrak+jaten.jpg" height="238" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: right;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: 13px;">hiru</span></span></span></td></tr>
</tbody></table>
</div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #444444;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="color: black; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">
</span></span></span></div>
</div>
</div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-90996371436430116052013-07-29T01:48:00.000-07:002013-07-29T01:48:43.289-07:00Mutil sakrifikatuen inguruko ipuinak (III)<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><b>Nerabe basijia - نوجوان بسیجی </b></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: center;">
<span style="font-size: large;"> <span style="color: #444444;">(1)</span></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ghom<span style="color: #444444;">(2)</span>dik zetorren, odolaren eta matxinadaren hiritik. Bazekien etsaiak, Iraultza Islamiarra kolpatzeko, bere lurra erasotu zuela. Etsaiak bere aberriko hiriak bonbardatu eta bere anai-arreba errugabeak erahil zituen. Orain Iraultza defenditu, harekin aurrez aurre gudukatu eta bere aberriaren lurretatik kanporatu nahi zuen.<br /><br />Sentsazio bitxia zuen. Lehenago, frontera eta beste zenbait lekutara joandakoa zen eta garai hartan “hiri odoltsua” izenaz ezaguna zen Khorramshahr <span style="color: #444444;">(3)</span> hirian bertan gudukatu eta zauritua izan zen. Haren gorputzari begiratuta, bere adina antzeman zitekeen. Haren aurpegiko odol eta ke arrastoak garbituta hamahiru urte zituela ikus zitekeen.<br /><br />Frontera joan nahi izan zuen garaiarekin gogoratu zen. Nola iritsi zen honaino? Nola komentzitu zituen komandanteak haren fronteko partaidetza begi onez ikusteko? Nola lortu zuen, ingenioz eta ausardiaz, gainontzekoen arreta erakartzea? Une horietan, oroitzapen hauek bizkor igaro zitzaizkion burutik.<br /><span style="color: #444444;">(4)</span><br />Pentsatzeko tarterik ez zuen izan. Zerbait egiteko beharra sentitu zuen. Musulmanak pistola eta metraileten beldur ez zirela erakutsi nahi zion etsaiari.<br /><br />Ukabilean zerbait indarrez heltzen zuen, arrastaka etsaiaren tankeetarantz zihoan eta noiz behinka, oharkabean, eskua gerrirantz eramaten zuen. Hainbat granada gerrian lotuta zituen. Inork ez zekien haren bihotzetik zer zebilen. Alde guztietatik belarria kolpatzen zuten eztanden eta metraileten hotsa entzun zitekeen. Berak, hala ere, hots horiei ez zien jaramonik egiten eta arreta osoz etsaiaren tanke bat begiratzen zuen. Gutxinaka-gutxinaka, haren eta tankearen arteko distantzia gutxitzen ari zen. Tankea harengana iritsi zen eta bat-batean zarata ikaragarri bat sortu zen. Etsaiaren tankeak astinaldi bortitz batzuk egin zituen eta sugarrak, mingainak bezala, barrutik eta kanpotik sortu ziren. Dagoeneko, Hosein Fahmidek bere desioa bete zuen.</span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br />* * * <br />Hosein Fahmide epika handi bat sortu zuen nerabe gaztea izan zen. Irango gizarteak nerabe ausart eta sakrifikatu hau ez du inoiz ahaztuko. Emam Khomeinik, Iraultza Islamiarraren gidariak, hari buruz zera esan zuen: “granadak bere gorputzari lotu eta tankearen azpira sartu den hamahiru urteko ume hori da gure gidaria”. Gaur egun, gure herrian, eskoletako haurrek Hosein Fahmide nerabe Basijiaren izena loriaz gogoratzen dute. Tehranen Hossein Fahmideren izenarekin kiroldegi handi bat batailatu dute. Kirolari indartsuak, bertan trebatzen direnean, nerabea gogoratzen dute eta beren buruari esaten diote: nolako seme heroikoak, Islamak ekartzen dituenak.</span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /><span style="font-size: small;"><span style="color: #444444;">(1) Uniforme gabeko paramilitarrak dira, Iraultza Islamiarraren zaindariak. Gazteria militante forma oso zabaldu bat da, estatuaren agintea gizartean txertatu eta kohesioa eta leialtasuna edo obedientzia bultzatzeko erabili eta erabiltzen dena. Haren jatorria Iraq-Iran arteko gerran kokatzen da, militarki hobeto prestatutako etsaiaren aurrean borrokatzeko beharrean sortu zen gudariaren figura bat da. Paradisuaren ateak zabalduko omen zizkien giltza-kutuna soinean, gazte/nerabe asko eta asko, etsaiaren fontrerantz joan eta euren burua akatu zuten, hala bideko minak zapaldu eta atzetik zetozeneei bidea zabalduz nola kamikaze gisa, lehergaiak soinean, etsaiaren alboan euren gorputza lehertaraziz. Harrotasun abertzale sutsuaren zeinu bihurtu zuten eta oraindik orain, herriarekiko sakrifizioaren eredu bezala goratua da.</span><br style="color: #444444;" /><span style="color: #444444;">(2) Txiismoaren Irango hiri santua. Mundu mailako islamiar txiismoaren ikasketa zentru garrantzitsuena da. Irango erregetza kolpatu zuten Iraultza Konstituzionalean eta Iraultza Islamiarrean gune garrantzitsua izan zen. Bertatik predikatu zituen Emam Khomeinik erregearen aurkako bere lehen aldarriak eta han kontzentratu ziren protesta asko</span><br style="color: #444444;" /><span style="color: #444444;">(3) Iran-Irak gerra garaian famatu zen herrialdea. Lehenengo okupatua izan zen eta ondoren liberatua. Azken ekintza honek ospakizun handiak ekarri zituen. Hainbeste jende hil zuten “odolaren hiria” edo “hiri odoltsua” izena jaso zuela.</span><br style="color: #444444;" /><span style="color: #444444;">(4) Badirudi hemen testuaren atal bat falta dela. Itzulpena eskola liburu batetik bertatik egin dut baina, testua, 33 urteko irandar batekin irakurtzen ari nintzela berak Hosein Fahmide gudu zelaian kokatzen zituen deskribapen gehiago gogoratzen zituela kontatu zidan. Irakurtzerakoan ere, azalpen edo deskribapen falta bat somatzen da. Beste bertsiorik aurkitu ezean, bere horretan utziko dut itzulpena.</span></span></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUTG2JUBOGMTkv2Qmy2MknAMNIOgfbBhI4xv1NU2B6x3yfmFEpRxSOCXFYjw6_pODzSsAR8Pi1tnXvjcvq0oycpOKttbh6s803elikKQNEnWLy-hRK1j2im7OScyvadFOhOzVaYUIn_cI/s1600/%D9%86%D9%88%D8%AC%D9%88%D8%A7%D9%86+%D8%A8%DB%8C%D8%AC+%DB%B1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUTG2JUBOGMTkv2Qmy2MknAMNIOgfbBhI4xv1NU2B6x3yfmFEpRxSOCXFYjw6_pODzSsAR8Pi1tnXvjcvq0oycpOKttbh6s803elikKQNEnWLy-hRK1j2im7OScyvadFOhOzVaYUIn_cI/s1600/%D9%86%D9%88%D8%AC%D9%88%D8%A7%D9%86+%D8%A8%DB%8C%D8%AC+%DB%B1.jpg" height="640" width="441" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrnGj0k-PECiy5gULIIpwtUdmRxC_z1SeFMYpT2cvvSoWI9Z2l7h198VsitRi3RxescCNX3V9Jv79IAQ6bhdA8sNmkj4cAUy_qutGoCVmMC1hz7qSGtnxqBAbXdJLdPEkFKycl4iZ8dqQ/s1600/%D9%86%D9%88%D8%AC%D9%88%D8%A7%D9%86+%D8%A8%DB%8C%D8%AC%DB%8C+%DB%B2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrnGj0k-PECiy5gULIIpwtUdmRxC_z1SeFMYpT2cvvSoWI9Z2l7h198VsitRi3RxescCNX3V9Jv79IAQ6bhdA8sNmkj4cAUy_qutGoCVmMC1hz7qSGtnxqBAbXdJLdPEkFKycl4iZ8dqQ/s1600/%D9%86%D9%88%D8%AC%D9%88%D8%A7%D9%86+%D8%A8%DB%8C%D8%AC%DB%8C+%DB%B2.jpg" height="640" width="478" /></a></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: small;"><span style="color: #444444;"> </span></span></span></div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-71706673702942998042013-07-29T01:35:00.000-07:002013-07-29T01:35:43.743-07:00Mutil sakrifikatuen inguruko ipuinak (II)<br />
<br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: center;">
<b><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Mutiko sakrifikatua</span> - پسر فداکار</span></b></div>
<br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Petros Herbeheretako mutil koskor eta ausart bat zen. Herbeheretan badira lur batzuk itsasoaren mailatik behera daudenak. Itsasoko urak lur horiek estali ez zitzan dike lodi eta luzeak eraiki zituzten. Petrosen aita horietako dike baten zaintzailea zen. Egunero, goizez etxetik irten eta dikearen egoera egiaztatzera joaten zen.</span></span><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Egun batez, Petrosek amari galdetu zion: zergatik joan behar du aitak egunero dikea egiaztatzera? Amak erantzun zion: joango ez balitz, posible litzateke ur tanta bat zulo batetik irteten hastea. Hori gertatuko balitz, denbora asko ez litzateke igaroko zuloa poliki-poliki handitu, itokin bihurtu eta tantaka-tantaka uholde bihurtu arte. Beraz imajina dezakezu bai zuri, bai niri, nola bizilagun eta herriko jendeari zer gertatuko litzaigukeen. Petrosek galdetu zuen: orduan dikean zulo bat sortu eta aita bertan ez balego zuloa nork itxiko luke? Amak txantxetan esan zuen: mutil koskor batek bere hatzaz itxiko luke.</span></span><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Udaberri hasierako egun batean, amak Petros alboko herrixkan bizi zen lagun batengana enkargu bat egitera bidali zuen. Oso egun alaia zen. Izotzak urtu berri eta idi-bihotzak loratu berri ziren. Saldotan, neguaren hotzetik lurralde epeletara migratu zuten zikoinak zeruan ageri ziren. Petros dikearen albotik oinez zihoan eta aldian behin zeruan mugitzen ziren hodei zuriak begiratzen zituen. Tarteka, udaberri etorri berriaren zeinu, ernetzen hasitako zuhaitzak begiratzen zituen.</span></span><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Arrats behera zen eta gaua gero eta gertuago zegoen Petrosek herritik etxerako bidea hartua zuenean. Petrosek txorien, xakelen eta bere urratsen hotsak besterik ez zituen entzuten. Bat-batean tanta-jario bat entzun zuen. Dikera gerturatu zenean, zulo batetik ura tantaka irteten hasia zela ikusi zuen. Supituki, amaren esanarekin gogoratu zen: denbora asko ez litzateke igaroko zuloa poliki-poliki handitu, itokin bihurtu eta tantaka-tantaka uholde bihurtu arte. Ingurura begiratu eta ez zuen inor ikusi. Gauzak horrela, behatza zuloan sartu zuen. Uraren jarioa eten zuen arren, hatza hoztu zitzaion. Norbait bertatik pasa arte denbora asko ez zela igaroko pentsatu zuen. Denbora igaro zen, eta bertatik inor ez zen pasa. Behelainoa sartu zen. Txoriak lotara joan ziren eta xakelek ez zuten gehiago kantatu. Dagoeneko, Petrosek ez zuen bere eskua sentitzen. Hala ere, ez zen behatza dikeko zulotik ateratzera ausartzen ez litzatekeelako denbora asko igaroko zuloa poliki-poliki handitu, itokin bihurtu eta tantaka-tantaka uholde bihurtu arte. Eskua ezin sentiturik, oihu egin zuen: aitatxo! aitatxo etorri bizkor! Baina ez zuen erantzunik jaso. Bere kolkorako zera esan zuen: gorputzak eusten didan bitartean ez dut behatza zulotik aterako. Ez da txantxa, aitak, amak eta herritar orok bizia galduko bailukete. Nola ez naiz ba aitarengatik, amarengatik eta herrikide ororengatik sakrifikatuko.</span></span><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Ondoezik, burua lainotu zitzaion. Gaua, beltz-beltz zegoen. Urrunean uluka ari zen hontz baten lantua izan ezik, beste hotsik ez zuen entzuten. Orduak igaro ziren eta amaitu zen arte gauak aurrera egin zuen. Eguna argitzen hasi zen eta eguzkia sortu zen neurrian, behelainoa ostendu zen. Oraindik, Petrosen behatzak dikeko zuloan zirauen. Petrosen aita eta ama ez zeuden hain kezkaturik, izan ere, euren semeak gaua herrian igaroko zuela pentsatu baitzuten. Goizean goiz, beti bezala, Petrosen aita dikea egiaztatzera irten zen. Oraindik ez zen asko ibili dikean pausatua zen ume bat urrundik ikusi zuenean. Habiadura bizkortu eta dikera gerturatu zen. Petrosek behatza dikearen kontra zuela eta erabat zurbil zegoela ikusi zuen.</span></span><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">- Kontxo, baina zertan ari zara hemen Petros? Mugi bizkor, eskolara berandu helduko zara-eta.</span></span><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">- Aitatxo, ur-jarioa eten dut. Amak hainbatetan esana zuen: denbora asko ez litzateke igaroko zuloa poliki-poliki handitu, itokin bihurtu eta tantaka-tantaka uholde bihurtu arte...</span></span><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Bere hitzak oraindik bukatu gabe zituela begiak ilundu eta arnasa bete ezinik lurrera erori zen. Aitak zirrikitua behin-behinekoz estali zuen. Semea bizkarrean hartu eta etxera eraman zuen. Amak Petrosen eskuak eta oinak igurtzi zituen, janari beroa eman zion eta ohean etzanarazi zuen. Aitak bizilagunak abisatu zituen eta elkarrekin zuloaren larrialdia konpondu zuten. Bizilagunek, Petrosen balentriak entzun zituztenean zera esan zuten: hupa mutiko ausart eta sakrifikatua! hupa bere ausardia! Zorionekoak halako seme-alaben gurasoak.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5DH1AbtrnsfNTU7WrPoswFQEDEj1OxM5RHo9dx2gJc-B7qTqr7N7BMCu69mic59VlHB5vJ4zx1cIpV7Zwm2PPf7uEe-oL2GwqZ89WDmYlbCOn9kfJP43Kp6tOB7512Qk8KhLDZfZxcPI/s1600/%D9%BE%D8%AA%D8%B1%D8%B3+%D9%81%D8%AF%D8%A7%DA%A9%D8%A7%D8%B1+%DB%B1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5DH1AbtrnsfNTU7WrPoswFQEDEj1OxM5RHo9dx2gJc-B7qTqr7N7BMCu69mic59VlHB5vJ4zx1cIpV7Zwm2PPf7uEe-oL2GwqZ89WDmYlbCOn9kfJP43Kp6tOB7512Qk8KhLDZfZxcPI/s1600/%D9%BE%D8%AA%D8%B1%D8%B3+%D9%81%D8%AF%D8%A7%DA%A9%D8%A7%D8%B1+%DB%B1.jpg" height="640" width="446" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXcXAK6KtrrIKS0UpJivwpYIkzrLK_yD6R6spRnUyOo48ja02YzIpF_qU87YD__j10h11FUpYWkiHWYV3_Yni0gzum6hu5M9nXyb5YDzNOa-3jeMIVqM6mLcULtoWLEqdQso8MNVxEkVU/s1600/%D9%BE%D8%AA%D8%B1%D8%B3+%D9%81%D8%AF%D8%A7%DA%A9%D8%A7%D8%B1+%DB%B2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXcXAK6KtrrIKS0UpJivwpYIkzrLK_yD6R6spRnUyOo48ja02YzIpF_qU87YD__j10h11FUpYWkiHWYV3_Yni0gzum6hu5M9nXyb5YDzNOa-3jeMIVqM6mLcULtoWLEqdQso8MNVxEkVU/s1600/%D9%BE%D8%AA%D8%B1%D8%B3+%D9%81%D8%AF%D8%A7%DA%A9%D8%A7%D8%B1+%DB%B2.jpg" height="640" width="444" /> </a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk_e2f2jk7a1nXsN-cunrYq3jkFgET_i4mmLaiBAVy5_CiSS3gNzIM9cBF3D6EN9xnsr4UquRevgZKI75H1oeH5BATH5tzpOvcKWyqyec3ZKAe71XkiytZAqbk-yxXjiRW6VZ9rXMYZEg/s1600/%25D9%25BE%25D8%25AA%25D8%25B1%25D8%25B3+%25D9%2581%25D8%25AF%25D8%25A7%25DA%25A9%25D8%25A7%25D8%25B1+%25DB%25B3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk_e2f2jk7a1nXsN-cunrYq3jkFgET_i4mmLaiBAVy5_CiSS3gNzIM9cBF3D6EN9xnsr4UquRevgZKI75H1oeH5BATH5tzpOvcKWyqyec3ZKAe71XkiytZAqbk-yxXjiRW6VZ9rXMYZEg/s1600/%25D9%25BE%25D8%25AA%25D8%25B1%25D8%25B3+%25D9%2581%25D8%25AF%25D8%25A7%25DA%25A9%25D8%25A7%25D8%25B1+%25DB%25B3.jpg" height="640" width="448" /></a></div>
<br /><br />
<br />
<br />ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-5457287858608894012013-07-29T00:56:00.002-07:002013-07-29T01:15:23.349-07:00Mutil sakrifikatuen inguruko ipuinak (I)<div style="margin: 0px;">
<div style="text-align: right;">
<br /></div>
<div style="text-align: right;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif; font-size: large;"><br /></span>
</div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b>Riz Ali - ریز علی </b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;"><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Udazken hotzeko ilunabar bat zen. Eguzkia Azerbayango herri bateko mendi elurtuen atzealdetik ezkutatua zen. Nekazarien eguneroko lana bukatua zen. Riz Alik ere berea bukatu zuen eta herrira itzultzen ari zen. Gau hotz eta ilun hartan, kriseilu dardaratiaren argiak bere bidea argitzen zuen. Riz Aliren herria trenbidearen alboan zegoen. Riz Ali gauero, etxera bidean, trenbidearen ondotik pasatzen zen. Gau hartan, bapatean, menditik zetorren harrabots ikaragarri bat entzun zen. Trenbidea trabatu zuten harri mordo bat erori zen. Riz Alik bazekien handik zenbait minututara bidaiarien tren bat iritsiko zela. Trenak, jausitako harri multzoa kolpatzen bazuen irauliko zela pentsatu zuen. Ideia horrek urduritu egin zuen. Ez zekien, urruneko desertu hartan, nola tren gidaria arriskua hartaz ohartarazi. Une hortantxe, mendiaren atzealdetik gerturatzen ari zen trenaren txistu hotsa entzun zen.</span><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><br style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;" /><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Riz Ali trena ikustera joaten zen sasoiak gogoratu zituen. Trenaren barnealdetik eskua mugituz agurtzen zuten bidaiarien aurpegi irrifarretsuak gogoratu zituen. Bazetorren istripu arriskutsuaren pentsamenduak bihotzaren taupadak bizkortu zizkion. Bidaiarien bizitzak salbatu ahal izateko erremedio baten bila jardun zuen. Bat batean, erremedio bat bururatu zitzaion. Giroa hotza eta larria bazen ere, aitaren batean harropak bizkor erantzi eta eskumakilera lotu zituen. Kriseiluaren erregaia harropen gainera isuri eta su eman zien. Zuzia jasotzen zuen bitartean Riz Ali trenererantz korrika hasi zen. Trenaren gidariak, sua ikusi zuenean, arriskuari antzeman zion. Beraz frenoak sakatu eta trena, balazta gogor batzuen ondoren, gelditu egin zen. Gidaria eta bidaiariak, asaldaturik, trenetik irten ziren. Mendiko luizia atzean eta zuzia eskuan zuen Riz Aliren gorpu biluziak ikusi zituztenean, mutil haren sakrifizioak arrisku handi batetik salbatu zituela ulertu zuten.</span></span></span><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"> <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrcnydpHuVudBW1z0Ju7-FrIbdsUIywpQ3K2W5M3iAKWdMlilj3nH_8qnLqVGbbTkB9IyNYB2svoVawKJleo2I5ZvT-1QkmnVFFhbLZ8DrjytwpMzck4RY_TGs0bVnJRxT0ANtUcoYpg0/s1600/monta.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrcnydpHuVudBW1z0Ju7-FrIbdsUIywpQ3K2W5M3iAKWdMlilj3nH_8qnLqVGbbTkB9IyNYB2svoVawKJleo2I5ZvT-1QkmnVFFhbLZ8DrjytwpMzck4RY_TGs0bVnJRxT0ANtUcoYpg0/s1600/monta.jpg" /></a></div>
</span><span style="color: #444444;"></span></span></span></div>
</div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-18454974240414487952013-07-26T15:04:00.000-07:002013-07-29T00:53:12.648-07:00Un shab ke barun umad ya hamase rustazade-ye Gorgan اون شب که بارون اومد یا حماسه روستازاده گرگانی <br />
<div style="margin: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif; font-size: large;">Euria egin zuen gau hura edo Gorganeko mutilaren epika</span></div>
<div style="margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; margin: 0px;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">Kamran Shirdel</span><span style="font-size: small;"> </span></span></span>/ 35 min. / 1967</span><br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;">1967ko urriaren 21ean, gaueko 8:35etan, Gorgan-go Bandar Shah-tik Firuz Kuh-rantz tren bat irten zen. Bidean, trenbideko matxura baten ondorioz, trena gelditu behar izan zuten. Gertakari hori da filmaren arrazoia. Bai eta bertako pertsonaien arteko adostasun bakarra. Izan ere, beste guztiak eztabaidarako eta elkarri tildeak botatzeko arrazoi, hipotesi eta argudio saldoak dira. Gertakari edo ezmez baten baitako pelikula antolatzen du Shirdelek. Gertakizun polemikoa, antza denez, bere egiazkotasuna frogatu ezinik geratu zelako eta delako, oraindik orain. Dokumentalak, hipotesi desberdinak argudiatuz ageri diren pertsonen testigantzak jasotzen ditu, oro har, gertakarian inplikatutako pertsonak eta kazetariak. Hortaz filmak epaiketa sekuentziatu baten forma hatzen du tarteka (hortan laguntzen dute hautatzen dituen plano eta enkoadre motak, epaigelan deklaratzen ari den jendearen gisakoak). Bestalde, Qal`eh-n bezala, argazkiak txertatzen dira pelikulan, baita egunkari errekorteak eta informe ofizialak ere. Dokumental antropologikoaren imintzio bat dagoela ere esan daiteke, istorioa kokatzeko, gertakizuna jazotako herriaz eta haren biztanleez egiten duen deskribapenaren nolakotasunean. Pelikula kuriosoa eta gai esanguratsua dira, behinik behin. <span style="color: #444444;">(1)</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;">Baina bidaiarien tren bat zen ala armadarako materiala zeraman zama-tren bat? Trenbidea matxuratutako lekutik 2800 metrotara ala 800 metrotara geratu zuten? 12 urteko mutil koskor batek ala trenaren gidariak eta langileek eman zuten matxuraren berri? Istorioaren egiak, edota nahiago bada, historiaren hegiak dantzan ari dira. Muntaiaren forma, landu nahi duen edukiarekin mimetizatzen dela dirudi eta ildo hortatik, asmo esperimentala antzematen zaio filmari. Gaiak irudiaren tratamendua bustitzen du eta horrela hartzen du forma pelikulak. Testigantzak eta irudiak gainjarriz eta tenkatuz, plano azkar eta gurutzatuak sartuz, erritmo bizkortzeak baliatuz (edo kopiaren akats bat da?), irudi errepikapena eta atzeranzko kamerak erabiliz osatzen da pelikula. Egia porrusalda bat omen da eta lapikoan sartzen den orok laguntzen du egosketa.</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;">Istorioaren alderdirik interesgarriena, hala ere, gertakaria teknikoki eta objektiboki horrela jazo ote zen argituko luketen datuak alde batera utzita, Irango eskola liburuetan istorio horrek duen lekua da. Alegia, Irango oinarrizko hezkuntzako 2.? 3.? mailako liburuetan ageri den istorio bat dugu Gorgan-eko semearena eta Irango haur orok irakurri eta jokabide eredu bezala ikasten du trena gelditu zuen haurr haren kondaira. Egia esanda, haurren kondairak Irango eskola liburuetan badira batzuk eta tipologia bertsukoak gainera (datorren postean sartuko ditut horietarik hiru ipuinen intzulpen, adibide gisa). Haur sakrifikatuak deitzen dituzte eta arrotasun nazionalaren zeinu dira, jarraitu beharreko eredu. Gorganeko seme honena dugu bat eta nago, horixe izan zela Shirdelen asmoa, bere herrialdeko abertzaletasuna pixka bat zirikatzea.</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;">Gogora dezagun Shirdelek modernizatzen ari z(ut)en Iran baten zeinuetan arreta jarri zuela. Qaleh-n eta Tehran, payetakhte Iran-en Teherango urbanismoaz eta teherandarren bizi baldintzetaz ari da, Paykanen Irango auto nazionalaz, Nedamatgah-n kartzelaz eta Un shab ke barun umad-en trenaz (herriaren modernizazioaren zeinu). Irango nazionalismoaren zimurrak erakutsiz ikusten dugu Shirdel, kritikoki batzuetan, ironikoki bestetzuetan. Guztietan ala guztiean ageri da, delirio nazionalistaren seinalatze bat (honakoan delirio nazionalistaren erdian sortzen diren bertsioekin deiliirio filmografiko bat sortzen du)</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;">Aurrekoarekin lotuta, aipagai dugun pelikulan ikusiko ditugu herrixka batetako haurrak, eskolan, bandera jasoz eta orduko Irango ereserkia abestuz (beharbada ohikatuz esatea zuzenagoa litzateke). Shah-ren garaiko biztalneriaren eskolaratze egitasmoen eta alfabetizazio programen lehen emaitzak dira. Irakasleen faltan, soldaduak bidaltzen zituzten </span></span><span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;">egun batzutan zehar </span></span><span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;">herrixketara, eskolak ematera. Medikuekin ere antzera gertzatzen omen zen. estatu-zerbitzuak egitera bidaltzen zituzten garai haietan. Halako soldadu bat ageri da filman, eskola orduak gidatzen. Bertan irakurtzen ari dira trena geratu zuen haurraren ipuina. Zehazkiago, trena geratu zuen haurra ari da trena geratu zuen haurraren ipuina irakurtzen... eta trama interpretu nahi izanda ere, momentu bat ailatzen da non eta zaila den jakiten zeinek edo zerk irakurtzen duen zer, edo zein. Ikuspegi hortatik, haur heroiarena, auto-betetako profezia baten emaitza izan ote zen pentsatzera garamatza.</span></span><br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;">Gertakariaren baitako gezurtatze-argudiatze dantzan, Shirdel-ek ez du batekin ala bestearekin bat egitera </span></span><span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;">ikuslea </span></span><span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;">gonbidatzen. Ez da batera ala bestera posizionatzen eta urrun da gertatuaren gaineko erabateko baieztapen bat egitetik. Halabaina, hainbatetan erakusten digu topatu lekuko eta informanteen artetik, gertatuaren bertsiorik zintzoena zeinek izan dezakeen. Elkarrizketatzen ez duen pertsonaia bakarra da hori. Behin eta berriro txertatzen du haren fotograma narrazioaren harian. Herriko idiota da. Hark gordetzen du egun deituko genukeen kutxa beltza.</span></span><br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span>
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: large;">Pelikula abesti batek ixten du oraingoan ere, ohar bezala diot (beste filmetan ere halaxe ixten ditu kontakizunak Shirdel-ek). Bestalde, berrikuspenerako utziko dut, apunte gisa, pelikula honek Davandeh-rekin izan dezakeen harremana. Ez al dira ba bi pelikuletan haurrak trenen atzetik korrika ageri?</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjgUIm3IjmmDWNBhnDrgIjw8z5vIZhme1s9nCsB5Fxjh44PREMHtxIBE2KgJQ70u2S3u2zu3KBO87fzm2Hc-xSXFBInZ548c5jDdkFIzemd1AHjmELugyk4ezQBPh2iwk4ex8mtDbU5kI/s1600/bobinak1.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjgUIm3IjmmDWNBhnDrgIjw8z5vIZhme1s9nCsB5Fxjh44PREMHtxIBE2KgJQ70u2S3u2zu3KBO87fzm2Hc-xSXFBInZ548c5jDdkFIzemd1AHjmELugyk4ezQBPh2iwk4ex8mtDbU5kI/s1600/bobinak1.jpg" /></a></div>
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<div style="color: #444444; text-align: justify;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFdv5KHLXijg9ZSyiI78l1mNbxdPba14ibQKR938iFqCRm1S9JcvMjVsqGlA0oI5QmPd1ssVXJFFAiWFNNRWqpMH4hiwi33bTIGSwfoVNQtGEkztY94TvLLW3702MA0IBZw0Vx1VRdJiw/s1600/vlcsnap-10508281.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFdv5KHLXijg9ZSyiI78l1mNbxdPba14ibQKR938iFqCRm1S9JcvMjVsqGlA0oI5QmPd1ssVXJFFAiWFNNRWqpMH4hiwi33bTIGSwfoVNQtGEkztY94TvLLW3702MA0IBZw0Vx1VRdJiw/s1600/vlcsnap-10508281.png" height="480" width="640" /></a></div>
<span style="font-size: small;">(1) Filmeko lehen irudiak Kamran Shirdelen zinema, dokumental industrialetik gertu kokatzeko arrazoi bat izan daitezke, Paykan (1970) pelikula gogoratzen badugu gainera, hareago eta gehiago. Egunkari paper bobina zuriekin hasten da rotatiba batetako martxa erakusten du gero. Datorrenaren aurrekari bat izango da -nola sortzen eta sustengaten diren egiak, eta egitateak-, pentsatzen dut, egiaren erreprodukzio makinikoarekiko faszinazioaz bustita.</span></div>
</div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-37307451241941777202013-05-17T14:34:00.001-07:002013-05-20T07:09:31.563-07:00King Kongen pasadizoa قضیه کینگ کونگ <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><b><br /></b></span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">قضیه کینگ کونگ</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">دیشب اندر خیابون لاله زار</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">جمعیت زیادی دیدم چند هزار</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">خانم لنگ درازی شیک و قشنگ</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">رد شد از پهلوی من مثل فشنگ</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">دیدم یک جوانکی قد کوتوله</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">دنبال ان خانم می دود همچون توله</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">بخانم هی قربان صدقه میرود</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">هر کجا این می رود او هم می رود</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">رفت خانم تو سینمای ایران</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">جوانک هم به دنبالش دوان</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">بلیط خرید و رفتش بالاخونه</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">پسره هم دنبالش مثل دیونه</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">توی لژ پهلوی زنیکه نشست</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">زنیکه هم روش را سفت و سخت بست</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">چراغا خاموش شد اندر سینما</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">روی پرده پیدا شد بس چیزها</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span>
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> دسته ای از مردم اروپا</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">رفتند بسوی جنگل های افریقا</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">تا از عجایب اثار قدیم</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">هر چه میبینند بردارند فیلم</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">همراه خودشان داشتند یک دختر</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">که از ماه شب چهارده بود خوشگلتر</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">الخلاصه چون بجزیره خرابه ای رسیدند</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">هر قدمی که بر می داشتند از وحشت می لرزیدند</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">پس از رنج ها و زحمات بسیار</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">به دست وحشی های ادمخور شدند گرفتار</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">انها دختر را که دیدند</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">خوشحال شدند و خیلی رقصیدند</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">مردها را غافل کردند و دختره را دزدیدند</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">دویدند دویدند تا به شهر خودشون رسیدند</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">دختره را هفت قلم بزک کردند</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">از شهر بیرون با داریه و دنبک بردند</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">به یک تیر کلفتی او را در جنگل بستند</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">غفلتن از دور پیدا شد هیکلی مثل غول</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">امد و دختره را گرفت توی پنجول</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">پشم اندر پشم اندر تنش بسیار بود</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">بنظرم وزنش چهل خروار بود</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">سر پا وایسادی مثل ادم ها</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">راه می رفتش روی دوپاها</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">ان نکره میمون بود و اسمش کینگ کنوگ</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">تنش پشمالو کمرش بدون لنگ</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">دختره هی جیغ و فریاد می زدش</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> چونکه از شکل او می امد بدش</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">اما میمونه اونو دوستش داشتش</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">از اینجا می برد و اونجا می گذاشتش</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">رخت او می کند و هی بو می کشید</span></div>
<div style="text-align: right;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">برا خاطرش با جانورها می جنگید</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">ادما از دور که او را می دیدند</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">توی سولاخ سمبه ها می چپیدند</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">اوهم هر وقتی که ادمیزادی می دید</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">نعره ها از ته دلش هی می کشید</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">اگر دستش می رسید می گرفتش</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">بیخ خرشا زور می داد و می کشتش</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">خلاصه اروپایی های ناقلا</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">برای میمون فراهم کردند بلا</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">گاز بخوردش دادند و گیجش کردند و به اروپا بردند</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">بدست ارتیست های شهیر یک سیرکش سپردند</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">توی سیرک چندین هزار از مرد و زن</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">ازدهام کردند که او را ببینن</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">پرده چون پس رفت کینگ کونگ پیدا شد</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">نیش مردم تماشاچی وا شد</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">میمونه غیظش گرفت و زور زد</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">زنجیر دست و پایش مردم له می شدند</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">تا لگد می گذاشتن مردم می مردند</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">شهر شلوغ شد مردم فراریدند</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">هر کجا کینگ کونگ را از دور می دیدند</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">رفت او تا پیدا کند معشوقه اش</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">بو می کشید که پیدا کند خونه اش</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">ماشین ها مثل فانوس تا می کرد</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">خودش را تو هر سوراخی جا می کرد</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">پیش او طبقه های عمارت</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">مثل پلکان بودش سهل و راحت</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">پاش را می گذاشت و می رفتش بلا</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">بدون اینکه بگوید یا الا</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">توی اطاق های زن ها سر می کشید</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">هر کجا سر می کرد محشر می کرد</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">زن ها جیغ کشیده بیهوش می شدند</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">عاقبت معشوقش را پیدا نمود</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">دست دراز کرد از تو پنجره او را ربود</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">با عجله رفت روی اسمان خراش</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">معشوقه اش را گذاشت زمین یواش</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">ارپلان ها روی هوا می پریدند</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">ناگهان کینگ کونگ را از دور دیدند</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">بس که ب طرف او تیر انداختتند</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">تمام جونش را خونین و مالین کردند</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">عاقبت سرش گیج خورد روی گراتسیه ل</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">چشمش سیاهی رفت از ان بالا شد ول روی گل</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">بینوا میمون شهید عشق شد</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">از بلای عمارت افتاد و مرد</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span>
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">چراغ ها روشن شد اندر سینما</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">مردم روانه شدند سوی خانه</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">کوتولهه رو کرد به خانم گفت دیدی ؟</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">معنی عشق حقیقی فهمیدی ؟</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">بنده هم عشقم مثل این میمونه</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">دلم از فراق روی تو خونه</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">اگر بخواهی من را ازار کنی</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">مثل این میمون گرفتار کنی</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">همانطور که اون از اسمان خراش</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">افتادش روی زمین و شداش و لاش</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">منهم خودم را این بلاخونه</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">میندازم پایین مثل کپه هندونه</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">تا که تمام جونم داغون بشه</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">سر تا پایم قرمز و پر خون بشه</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">خانمه که این را شنید دلش سوختش</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">خودش را به کوتولهه فروختش</span></div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><b><br /></b></span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><b><br /></b></span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><b><br /></b></span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><b><br /></b></span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><b><br /></b></span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><b><br /></b></span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><b><br /></b></span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><b><br /></b></span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><b>King Kongen pasadizoa</b></span></div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"></span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Times; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; min-height: 14px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div>
</div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"></span><br /></span></div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">Bart Lalezar Kalean </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(1)</span></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">milaka pertsona ikusi nituen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">emakume hankaluze <i>chic </i></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">eta eder bat</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">bala bat bezala nire ondotik pasa zen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">gaztetxo txiker bat ikusi nuen</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">emakume haren atzetik lasterka</span></div>
</div>
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">
</span>
<br />
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">atergabe laudatzen zuela</span></span></div>
</div>
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">
</span>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">nora zihoan bata hara zihoan bestea</span></span></div>
</div>
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">Iran Zineman sartu zen emakumea</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">eta gaztea haren atzetik korrika</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">txartela erosi eta palkora joan zen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">eta gaztea haren atzetik eroa bezala</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">andrakumeak buruzapia gogoz lotu zuen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">argiak itzali eta pantailan</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">gauza ugari azaldu ziren:</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><<europar jende multzo bat</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">Afrikako oihanetarantz joan zen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">ikusten zituzten aintzinako obra zoragarriak</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">filmera ekartzeko</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">ilargi betea baino ederragoa zen <span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(2)</span></span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">emakume bat zuten bidailagun</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">galdutako irlara iritsi zirenean</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">pauso bakoitzeko dar-dar egiten zieten gorputzek</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">halako sufrikarion eta neke artean</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">kanibal basatien eskuetan gatibu erori ziren</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">kanibal basatiek emakumea ikusi zutenean</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">poztu eta dantzan hasi ziren</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">gizonak despistatu eta emakumea atzeman zuten</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">korri eta korri euren herrixkara iritsi ziren arte</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">kolore anitzekin pintatu zuten emakumea</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">herrixkatik kanpora danborra joaz eraman eta</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">oihaneko hesola lodi batera lotu zuten arte</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">halako batean emakumea atzaparrekin harrapatu zuen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">pizti itxurako gorputz bat azaldu zen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">biloz betetako gorputza zuen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">haren zamak ikaragarria zirudien</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">gizakiak bezala zutik mantendu eta</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">bi hanka gainean ibiltzeko gai zen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">King Kong izeneko tximinoa zen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">gorputz iletsua, long-ik gabeko gerria <span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(3)</span></span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">haren itxurak beldurtzen zuenez</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">emakumeak etenik gabe oihu eta garrasi egiten zuen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">tximinoak hori atsegin zuen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">eta haren arropak erauzi eta tai gabe usnatzen zituen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">harengatik animaliekin bataiatzen zen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">hura urrundik ikusten zuten pertsonak</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">zuloetan ezkutatzen ziren</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">eta bera ere pertsonak ikusterakoan</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">barren barrenetik orru egiten zuen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">atzaparraz ailegatu ezkero jata heldu</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">eta lepoa estutuz akabatzen zituen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">azkenean europear azkar ustekoek</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">tximuaren akabera prestatu zuten</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">gasarekin zorabiatu, Europara eraman eta</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">zirku batetako artista entzutetsuen eskuetan utzi zuten</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">zirkuan milaka pertsona, gizoin nahiz emakume</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">hura ikusteko elkartu ziren</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">oihalak erretiratu eta King Kong agertu zen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">ikusleek barre egin zioten eta</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">tximua, haserreturik, indar egiten hasi zen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">beso eta hanketako kateak puskatu zituen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">hatzaparrekin eta hankaekin zanpatu eta</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">ostikadak joz pertsonak akatzen zituen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">hirian zalaparta sortu zen eta </span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">King Kong ikusi orduko ihesari ekiten zion jendeak</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">King Kong maitearen bila irten zen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">haren etxea topatu arte bazterrak usnatuz</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">kotxeak kriseiluen gisa zanpatzen zituen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">zernahi zulotan muturra sartuz</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">harentzako eraikuntzetako pisuak</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">eskailera erosoak ziren</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">oinak pausatuz egiten zuen gora</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">esan gabe: iala! <span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(4)</span></span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">emakumeen gelak arakatzen zituen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">burua sartzen zuen leku oro hondatuz</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">emakumeak garrasiak itota zorabiatzen ziren</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">edo babes bila senarren besoetara jotzen zuten </span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">azkenerako maitea aurkitu eta</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">leiho batetik besoa sartuz harrapatu zuen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">arinki etxeorratzera igo eta</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">maitea kontu handiz laga zuen teilatuan</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">hegan egiten zuten aireplanoek</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">King Kong ikusi zuten</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">hainbat tirokatu zuten ezen eta</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">bere gorputza zauriz eta odolez estali zutela</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">azkenerako, konortea galdu eta</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">begiak belztuta etxeorratzetik behera amildu zen lurrera</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">tximu gixarajoa<b> </b>maitasunaren martiri bilakatu zen</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">hilik, eraikinetik behera erorita>></span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">zinemako argiak piztu ziren</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">jendeak etxerantz abiatu ziren eta</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">mutikoa emakumeari zuzendu zitzaion esanez: ikusi?</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">benetako maitasunaren esanahia ulertu duzu?</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">nire maitasuna tximu harena bezalakoa da:</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">nire bihotza zure aurpegiaren ausentziaz mindurik da</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">sufriarazi nahi banauzu</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">ni tximu horrena bezalako trantzean sartuz</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">etxeorratzetik behera eroriz eta gorputza txikituz</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">ni ere palko hontatik</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">nire burua botako dut angurri bat bezala</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">burutik oinetara odoleztatuta</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">nire bizia izorratzeko</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">emakumeak, hitz horiek entzunez pena sentitu eta</span></div>
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">mutikoari saldu zitzaion</span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: left;">
<br /></div>
</div>
</span><span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc; font-family: Arial;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: 15px; line-height: 17px;"><br /></span></span><br />
<div>
<div style="text-align: left;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
</div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
</div>
</div>
</div>
<b id="docs-internal-guid-3d180299-b723-76c9-a4b4-42c75db01259" style="font-weight: normal;"></b><br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: 12px; line-height: 13px; white-space: pre-wrap;"></span></span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<div style="line-height: 13px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial;"><span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(1) </span></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial;">Lalezar Kalea (Lale: idi-bihotz Zar: larre, soro -->Lalezar: idi-bihotz soroa)</span></div>
<div style="line-height: 13px;">
<span class="Apple-style-span" style="line-height: 12px;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial;"><span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(2)</span></span></span><span class="Apple-style-span" style="line-height: 12px;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial;"> Pertsiar kulturan, ilargi betea edo ilargia pertsonen edertasuna (emakumeena kasurik gehienetan) adierazteko gehien baliatzen den figura da. Ilargi beteari “hamalaugarren gaueko ilargia” esaten zaio poeman. Hilargi egutegiaren arabera, hamalaugarren gaua ilargi betearen gaua da.</span></span></div>
<div>
<div style="line-height: 13px;">
<span class="Apple-style-span" style="line-height: 12px;"><span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(3)</span> Long-a, mundu musulmandarreko Erdi Aroko anaitasun zirkuluen erritualetan jatorria duen eta pertsiar kulturan izen askorekin deitua izan den pertsona eredu batek (lehen gizarte rola zen) gerrian lotuta daraman zapiak hartzen duen izena da. Pertsonai horri Javaanmard, Pahlavaan, Luti, Daash, Dasshmasti... deitu izan zaio, lehena izanik demagun, originalena eta besteak haren eratorriak. Javaanmarda altruismoa, fideltasuna, eskuzabaltasuna eta zintzotasunaren baloreak gorpuzten dituen eta ahulak defenditzeko gertu den gizonaren figura da. Soinketa bere prestaketa prozesuaren parte garrantzitsua izanik, ariketa fisikorako Zurkhaane izeneko espazio egokituak izan ditu (Zur: indarra; Khaane: etxea; Zurkhaane: Indarraren etxeak). Bertan parte hartuz, ezarritako ariketa fisiko multzo bat burutu eta Pahlavaan bihurtuko ziren (heroi, indartsu, gerlari). Baina modernitatearen etorrerak krisian jarriko du, beste arketipo tradizional batzuekin batera, gizontasunaren arketipo hori. Iraganarekiko nostalgiak hordituta, Javaanmardaren eratorriak sortuko dira, besteak beste, Daashmaashtia edo Lutia . Honako hauek, gizon noblezoa moralaren eta elegantziaren karga izaten jarraituko duten arren, hirietako auzoetan ordena ezartzeko funtzioarekin, baina mami espiritualaz husturik, mozkor fama hartuko dute. Hortik etorriko da dantza eta antzerki munduan asko imitatzen den (dantza eta koreografia molde propio bat sortu dute, bere baitan) Lutiaren (baldar, bihurri) edo Daashmashtiaren izena eta irudikapena (dadaash: anai (jatorri turkiarreko hitza; laburduta: daash)<b>;</b></span><span class="Apple-style-span" style="line-height: 12px;"> masti: mozkorraldi). Beraz, Long-a pertsonaia mota honek gerrian daraman zapi edo fularra izanik, King Kongi long-ik gabeko deitzeak duina ez dela, emakumeak babesten ez dituela, elgantea ez dela, finean, gizona ez dela esateko modu bat da.</span></div>
<div style="line-height: 13px;">
<span class="Apple-style-span" style="line-height: normal; white-space: pre-wrap;"><span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(4)</span> <i>Iaalaa!</i> espazio pribatu batean dauden emakumeei, bertara sartu aurretik, gizonak egiten dien hotsa da. Famili loturarik gabeko gizon eta emakumeek edozein kondiziotan elkar ikusi ezin dutela dioen arau erlijiosoaren ondorio bat da hau, literalki, “ei jainkoa!” esan nahi duena, eta praktikoki “kontuz sartuko naizela” bezala itzuli daitekeena. <i>Iaalaa!</i> esan eta normalean, sartu aurretik, minutu batzuk itxarongo ditu gizonak. Atearen bestaldean, hotsa entzun eta, emakumeek buruzapia eta abarrak egoki (-) atondu beharko dituzte. Kontatu didatenez, Iaalaa! hotsa eztul batekin ordezkatu edota lagundu daiteke. Orain arte ateetaz egin ditudan aipamenekin duen lotura errebisiorako geratzen da, baina ez dezagun aintzakotzat hartu gabe utzi.</span></div>
<span class="Apple-style-span" style="line-height: 18px; white-space: pre-wrap;">
</span></div>
</div>
<br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial;">
<br />
</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: -webkit-auto;">
<br /></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Sadeq Hedayat eta Mas’ud Farzaaben poema hau </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(1)</span></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">, hasieran, Qal’eh pelikulari buruz idatzitakoarekin batera paratzea pentsatu nuen (prozesu honetan Javier Hernandez izan dut aholkulari). Ideia, aipatu poema Shahr-e No auzoan kokaturik zegoela pentsatzen genuelako etorri zitzaigun burura. Baina itzulpena egin eta gaiari buruzko informazioa batzen ari nintzela, erraturik genbiltzala ikusi nuen. Gure usteen kontra, poeman aipatzen den Lalezar Kalea ez zegoen Shahr-e No auzunean. Nahastea, ezjakintasunari bakarrik ez baizik eta Shahr-e No auzoa iada esisitizen ez den egiteari zor zitzaion. Aurreko izkribuan aipatu nuen bezala, Shahr-e No auzoa 1979ko iraultza gertatu eta botereak suntsitu zuen puten auzoa izan zen. Egungo Teherango </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><i>Gomrok</i></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"> inguruan koka dezakegu, eraistearen ostean eraiki zuten Raazi Parkean bertan. Lalezar kalea gertu dago, baino handik ipar ekialderantzago, 2 bat kilometrotara, Imam Khomeini plazaren (</span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><i>Meidun-e Emam</i></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">) eta Iraultzaren Kalearen artean (</span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><i>Khiabun-e enghelab</i></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">). Putetxeak beraz ez, baina bertan kontzentratzen omen ziren Teherango antzoki eta kabaretak, edo bestela esanda, Europatik ekarritako ikuskizunaren eta kontsumoaren kulturaren tenpluak (boutique-ak, dendak, restaurant-ak, </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><i>almazen handiak</i></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"> etab.).</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Sadeq Hedayat, “Kafka pertsiarra” bezala ezaguna, Irango literatura garaikidearen eta nobela idatziaren figurarik garrantzitsuenetakoa da. Poesia ez da idazle honen alderdirik ezagunena eta aztertuena, baina XX. mendeko Iran modernizatu berriaren gizarte irakiduraren girora gerturatzeko baliagarri suerta daitekeelakoan, bai eta aurreko izkribu batean (Grass: a nation´s battle for life)<b> </b></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">King Kong pelikulari eginiko aipamenarekin lotura duelako, itzulpen saiakera bat egin dut. Errimari dagokionez esan, poema originalak binakako bertso errimak dituela. Alegia, bertsoek binaka, errima egiten dute. Barne erritmorik gabekoa poema da eta pasarte baten deskribapen soila egiten du. Soiltasunak hala ere, ez dio indarrik kentzen. Poemak gizartea filmen erreflexua edo filmak gizartearen erreflexua diren gogoetaren karga dauka, oso figura sinpleak erabiliz. Gizarte satira, poemagintza pertsiarrean oso genero erabilia da. Tradizio horren barnean koka genezake poema hau. Gogoratu bestalde, mendebaldeko dekadentziaren zeinu izanagatik, 1979ko iraultzaren testuinguruan, fundamentalistek Irango hainbat zinema erre zituztela. Poema honetan aipatzen den zinema ez zuten erre baina, gaur egun, itxita dago.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Bertso osteko puntuazioak ezabatu egin ditut. Puntuazioa, pertsiar hizkuntzan nahasmen asko ekartzen dituen kontu bat da, dela idazlearen partetik gaixki erabilia delako, dela idazketaren unean, erabiltzen den tresnak berak zailtasunak ekarri eta akatsak sortzen dituelako. Nik neuk, jatorrizko bertsioan (pertsiar hizkuntzan idatzia, baina atzerrian argitaratutako S.Hedayaten lanen konpilazio bat da) hainbat aurkitu ditut. Irakurtzerako orduan, irakurlearen esku geratzen da, nahi eran etenak egitea. Pasarte baten kontakizun jarraia den neurrian, bere irakurketak ez luke arazo handirik sortu beharko.</span></div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">(1) </span>Sadeq Hedayat (Teheran 1903 - Paris 1951) eta Ma’sud Farzaad (Sanandash 1906 - 1981) idazleek 1934. urtean argitaratutako Zaunk Zaunk Jauna (<i>Vagh Vagh Saahaab </i>وغ وغ ساهاب<i>) </i>liburutik hartu eta itzuli dut poema, Behjat Mahdavi-ren laguntzarekin.</span></div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"></span></div>
<div style="font: 15.0px Arial; line-height: 17.0px; margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px;">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBPTYlDKTgUkEL4muAMTiT7N8-LzbdCe-8_sqYQpKc2Vg5X22BVuWH-7yOqPGxqsKb9_b2mIe97we2cEN76Vhu8FupTXPym0LlIJPHpTjceaK6vLpwdiX2iIvmO03dnqZo2A1psSe7zt4/s1600/%D8%B3%DB%8C%D9%86%D9%85%D8%A7+%DB%8C+%D8%A7%DB%8C%D8%B1%D8%A7%D9%86+%DB%B2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBPTYlDKTgUkEL4muAMTiT7N8-LzbdCe-8_sqYQpKc2Vg5X22BVuWH-7yOqPGxqsKb9_b2mIe97we2cEN76Vhu8FupTXPym0LlIJPHpTjceaK6vLpwdiX2iIvmO03dnqZo2A1psSe7zt4/s1600/%D8%B3%DB%8C%D9%86%D9%85%D8%A7+%DB%8C+%D8%A7%DB%8C%D8%B1%D8%A7%D9%86+%DB%B2.jpg" height="640" width="426" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Iran Zinema gaur egun, Teherango Lalezar Kalean</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><b><br /></b></span></div>
<div>
<div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></div>
</div>
</div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-39608734949389867942013-05-17T08:09:00.000-07:002013-05-17T08:09:05.196-07:00Qal'eh قلعه <br />
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="color: #999999; font-family: Times, 'Times New Roman', serif; font-size: large;">Gaztelua</span></div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<br /></div>
<div class="" style="clear: both; font-weight: normal; text-align: justify;">
<div style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">Kamran Shirdel</span><span style="font-size: small;"> </span></span></span>/ 18 min. / 1966 -1980</span></div>
<div style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-align: justify; text-autospace: none;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibNGy20jv7rj9QJyAIbJXxreJA0f1GIw_bM-WMbCdR06Mn5WdMdyiOxP7lzx5uygmik5oXbJ4zvOjOFPaCvu3GS1moH3moYIhiMmhDxd6O8mYv0SrTQ8l5ReMUV0jq5we_4-psfmcbuJY/s1600/8.tiff" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibNGy20jv7rj9QJyAIbJXxreJA0f1GIw_bM-WMbCdR06Mn5WdMdyiOxP7lzx5uygmik5oXbJ4zvOjOFPaCvu3GS1moH3moYIhiMmhDxd6O8mYv0SrTQ8l5ReMUV0jq5we_4-psfmcbuJY/s1600/8.tiff" height="425" width="640" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
</div>
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">
<div style="font-size: x-large; font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Kamran Shirdelek Arkitektura eta Urbanismoa eta Zinema Zuzendaritza ikasketak burutu zituen Erroman. Azken ikasketa hauen osatzerako gauzatu zuen “Gli Specchi” (Ispiluak, 1965) bere lehen filma. Ostera, sorterrira itzuli eta Irango gorakada ekonomikoaren inguruko zenbait dokumental egin zituen, sarri, haren garapenaren alde ilunak, gizarte marginazioa eta boterearen korrupzioa erakutsiz. Itzuleraren lehen urteetan Irango Kultur eta Arte Sailarentzako lanean jardun zuen, bere filmen finantziazioa beraz, handik jasoko zuela pentsatzen dut. Gauza onik ez hala ere, zentsuraren aiztoek fit eten baitzuten bere filmen garapen eta argitalpena, Kamran Shirdel-en izena zentsuratutako zuzendarien zerrenda beltzera pasatuz. Qal'eh-ren kasua dugu hau, Irango Emakumeen Erakundearen laguntza ekonomikoarekin ekoiztua, 1965an errodatzen hasi eta artean bukatu gabe zegegoela zentsuratu zuten. Deserosoegia edo, urte horietako Teherango Shahr-e No (hiri berria) izeneko auzoan kokatutako putetxe batean (edo puten eskola da?) sartzen baikaitu. Egoera mingarria, <i>cinema verité</i> eran kontatua, putetxeko emakumeen testigantzak jasotzen ditu. Film-dokumentalaren formatu informatibo hotza, hala ere, Kaveh Golestan-en argazkiak sartuz haratago darama. Izan ere, 1979ko iraultzaren ostean, iraganean jasotako irudiak errekuperatu eta montatu ahal izan baitzituen. Argazki horien erabilera ezintasun batek eraginda dator (gauza onenak bezala, nahigabeak sortuak beti); hor dugu beraz, filmaren lehen gakoa. Shahr-e no iada e zen esistitzen.</span></div>
<div style="font-size: x-large; font: normal normal normal 12px/normal Times; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; min-height: 14px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-size: x-large; font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Kamran Shirdelek, fillmaren errodajearen etena jasan eta iraultzaren osterarte irudiok ezin izan zituen baliatu. 1980. urtean, irudiok berriro eskuartean, horiei nolabaiteko forma ematea erabakiko zuen eta horretarako, Kaveh Golestanen <span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(1)</span> argazkiak baliatu zituen. Kamran Shirdelen irudiak baino hamar urte beranduago egin zituen Kaveh Golestanek argazki horiek. Jakin ez dakit esaten argazkiok pelikulak erakusten digun etxe berean hartuak izan zirenik baina, auzoaren egoera dekadentea begirada subjektibotik erakusteko saiakera bera nabari da bietan. Horra beraz, irudi finkoa eta mugimenduzko irudia uztartzeko saiakera bat; amaitu-gabea argi esaten den bezala, baina iradokorra. Garai hartan film asko burutu omen ziren, puta baten zerbitzuez gozatu, harekin maitemindu eta hortik kanpora ateratzeko saiakerak egiten zituzten gizonen pertsonaiak erakusten zituztenak. Shahr-e No auzoa sentimenduz kargatutako leku gisa irudikatzen zen; istorio damakritoz josia, baliabidarik gabeko emakumeak jasotzen zituen neurrian.</span></div>
<div style="font-size: x-large; font: normal normal normal 12px/normal Times; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; min-height: 14px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-size: x-large; font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Shahr-e No auzunea, gorteko jendeari ostatu emateko, Muhammad Ali Shah Kayar erregeak (1907-1909) <span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(2)</span> eraikitzea agindu zuen eremu bat izan zen. Garai hartan, Teheran oraindik harresiz inguratutako tamaina txikiko hiribildu bat zen (harresiek Qaleh izendatu dituzte ezagutzen ditudan iraniarrek, pelikulak hartzen duen titulua bezala). Baina haren harresietatik kanpora kokatu bazuten ere, gerora, Teherango hazkunde demasekoak bere baitara ekarriko zuen, bai eta aipatu harresiak eraitsi ere. Orduan izan zen Reza Shak (1925-1935) <span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(3)</span>, zenbait birmoldaketa egin eta auzunea Teherango puten auzoa bilakatu zuenean. Asmo bat zuen birmoldaketak: putak leku bakarrean kontzentratzea. Antza denez, Zaal Mohammad delako proxeneta albinoak hango eta hemengo emakumeak auzunera ekarri (engainatu, erosi, lapurtu...) eta putetxeak osatzen hasi zen. Garai hartako garapenak ekarritako kontsumo era guztien gehiegikeriaz borborka zegoen Teheran eta batez ere, Shahr-e No. Esan didatenez, gaur egun apenas geratzen omen da auzo hortako ezer zutik, izan ere, Raazi Parkean bilakatu baitzuten agintariek garai loriatsuetan pub, kasino, putetxe, zinema eta abarrez josia zegoen Shah-re No hura. Pelikularen balioa beraz, Iraultza aurretiko Teheran erakuste hortan koka daiteke. Batez ere, boterera arribatu eta, agintaritza berriaren indar erakustaldi bezala (eta hiri garbiketa maniobra bat bezala ere bai) interpretatua izan den Shah-re No auzoaren suntsiketak ezerezean utzi baitzuen auzo bazterreko hori.</span></div>
<div style="font-size: x-large; font: normal normal normal 12px/normal Times; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; min-height: 14px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-size: x-large; font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Pelikula eraikitzeko hiru elementuz baliatzen da Shirdel: emakumeen ahozko testigantzak, Irango garapenari eta azpiegiturei gorazarre egiten dien eta jainkoari, mundura ekarri izanagatik, eskerrak ematen dion diktaketa bat eta Kaveh Golestanen argazkiak. Irudien erregistroa off ahotsaren diktaketaren gainean muntatzen du, esango nuke, diskurtsoaren eta errealitatearen arteko desoreka salatzeko. <i>Etxe hau beltza da </i>pelikulan (In khune siaah ast 1962 این خانه سیاه است) Forough Farrokhzadek erabiliko duen errekurtso berdina da (Farrokhzaden pelikulan, leprosoen hospitale batetako irudien gainean Koranaren eta Testamentu Zaharraren pasarteak irakurriko dira). Bi pelikulen arteko harremana beraz, nabaria da.</span></div>
<div style="font-size: x-large; font: normal normal normal 12px/normal Times; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; min-height: 14px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-size: x-large; font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Qal’eh-n badira bi kantu eder ere: lehena, bertako emakume baten poema kantatua da, bere kondizioari buruz ari dena; bigarrena, emakume batek kantatua ere, grabakate zahar bat dirudi.</span></div>
<div style="font: normal normal normal 12px/normal Times; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; min-height: 14px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-size: x-large; font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Kamran Shirdel Pertsiar Golkoko Kish irlan ospatu zen Nazioarteko Dokumental Zinema Festibalaren sortzaile eta zuzendaria izan zen (zinemaldia ospatzeari 1999an ekin zitzaion, gerora eten eta beste zuzendaritza baten pean berrekin diotela irakurri dut). Modernitatearen garapenak oso modu bitxian konfiguratu ditu Irango hainbat leku. Kish irla da horietako bat. 60ko hamarkadan metxa piztu eta eraikuntza basatiaren itzala lehenenengo eta utzikeriaren huntza ondoren jasan dituen eta gaur egun, ekonomia suspertzeko merkataritza libreko zonldea den lurraldea da Kish. Gomendagarria gertatzen da haren inguruan Nasrin Tabatabai eta Babak Afrassiabi artistek argitaratu duten lan monografikoa (<i>Kish, an island indecisive by design</i>, 2012) eta artean ikusi ez dudan Kamran Shirdel Solitude Opus (<i>Tanhaa-ye aval</i> 2002 </span><b id="docs-internal-guid-795347f9-b326-dfd6-0e07-f4c24d1ee581" style="font-weight: normal;"><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">تنها ی اول</span></span></b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">) izeneko filma.</span></div>
<div style="font-size: x-large; font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(1) </span><span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;"><b id="docs-internal-guid-795347f9-b32d-32e8-046a-8961fdae3780" style="font-weight: normal;"><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Kaveh Golestan Ebrahim Golestanen semea da. Argazkilari amorratua izan eta hedabide desberdinentzako lan egin ostean, kameralari bezala jardun zuen, noiz eta Irak aldeko Kurdistanen mina bat zapaldu eta hil zen arte. Egile honi, lehango edo beranduago, aipamen luzeagoa egingo diogu, berari zuzenean ez bada, haren aitari. Izan ere, Ebrahim Golestan hainbat pelikula egin zituen zinegile eta idazlea dugu (Su bat, 1961. </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Yek Atish</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. یک اتش) Forough Farrogzad poetarekin izandako harremanak Etxea beltza da (</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Khune siah ast </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">1962. خانه سیاه است ) pelikula zoragarria eman zuen.</span></b></span></span></div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(2) </span>Kayar dinastiako (1785-1925) seigarren eta azkenaurren erregea izan zen.</span></div>
<div style="font: normal normal normal 15px/normal Arial; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="color: #cccccc;">(3) </span><b id="docs-internal-guid-795347f9-b32e-d3a4-9d95-c2968e51af41" style="font-weight: normal;"><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Pahlevi dinastiako lehen erregea. Berorrek ekin zion herriaren modernizazio prozesuari. Hark erabaki zuen ere ordurarteko Persia Iran izenarengatik ordezkatzea.</span></b></span></div>
<div style="font-size: x-large; font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; min-height: 14px;">
<br /></div>
<div style="font-size: x-large; font: normal normal normal 12px/normal Helvetica; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; min-height: 14px;">
<br /></div>
</span></span></div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-58781498700497011382013-03-06T00:49:00.001-08:002013-03-06T06:23:08.195-08:00Voices of Bam<div style="text-align: justify;">
<span style="color: #999999;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;">Bameko Ahotsak</span></span></span></div>
<br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: ES-TRAD; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Cambria; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;">Aliona van der Horst - Maasja Ooms / 89 min. / 2006</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="font-size: large;"> </span></span><br />
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqDRP0967sX6Bn3fsgJRaEi6wTF45hGGmXhyuIj3MOj07wD-Rl3TEF5b9kqr4N74ycF6CEhL796GCS0sSy6_tLqivEy020zXRZbLq1LDNHe7BeplGH7Ke4kGLLYdwalXXqAoLpGFAnoN4/s1600/voices+of+bam+3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqDRP0967sX6Bn3fsgJRaEi6wTF45hGGmXhyuIj3MOj07wD-Rl3TEF5b9kqr4N74ycF6CEhL796GCS0sSy6_tLqivEy020zXRZbLq1LDNHe7BeplGH7Ke4kGLLYdwalXXqAoLpGFAnoN4/s1600/voices+of+bam+3.jpg" height="361" width="640" /></a></div>
<br />
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText
{mso-style-noshow:yes;
mso-style-link:"Footnote Text Char";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
span.MsoFootnoteReference
{mso-style-noshow:yes;
vertical-align:super;}
span.FootnoteTextChar
{mso-style-name:"Footnote Text Char";
mso-style-noshow:yes;
mso-style-locked:yes;
mso-style-link:"Footnote Text";
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-hansi-font-family:Cambria;}
@page Section1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:3.0cm 70.9pt 3.0cm 70.9pt;
mso-header-margin:35.45pt;
mso-footer-margin:35.45pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Geltoki edo pasabide bezala bizi daiteke hiria. Arrotzari, bizileku eitekoa
baino, geltokiaren edo pasabidearen gisakoa gerta dakioke bertako bizimodua.
Nork, jendea etengabe heltzen eta alde egiten ari den koiunturan, zirkuitu
desberdinak sortzen direla sumatzen du eta behar edo interesen arabera,
badaiteke, horietako batzuetara gerturatu edo sartzea (bai eta berriren bat
probokatzea ere...). Kultur esparruko zirkuluak dira hauetarik batzuk, beren
juntetxe propioak dituztenak. Idazten duen honek, tarteka, halako bakar
batzuetan muturra sartzen du eta orain gutxi gertatu zaio, zinema
pertsiarrarekin tematuta egonik, <i>Bameko
Ahotsak</i> izeneko filmaren emanaldiarekin topo egitea. Zuzendaria ere
bertaratuko zela ikusita, ez zuen zalantzarik egin. Richter eskalan 6,6 graduko
lurrikara batek Bam izeneko Irango antzinako hirian sortutako tragediari
buruzko film bat egitera joan zen zuzendariaren lana ikustekotan, Kataluniako
Filmategira joan zen. Datozenak, ohiko eran, pelikulari buruzko ohar batzuk
dira.</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Tragedia bat jazo den lekura joan eta zer nolako pelikula egin?</span></span></span><br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Antza denez, lurrikararen gertakariak, zuzendariak aspaldidanik Iranera
joateko gorderik zuen gogoa piztu baino ez zuen egin, inoiz Iranera joateko
buruan zerabilen gogoa haizatu eta detonatuz (1). Hortik aurrerakoa, lan talde
berak Iranera egingo dituen hiru bidai izango dira (beste gauza asko ere bai seguru,
baina ez zituen aipatu). Antza denez, lurrikara gertatu eta sei hilabete
geroago hasi ziren lekuan bertan lanean. Hiru bidaiak lan talde berdinarekin egingo
ditu zuzendariak eta lehenengo bietan kamera barik jardungo dute. Lehen bi
bidaietan egindako landa-lanean mamituko da filma, batik bat, eurekin eraman
zuten soinu-grabadorak emaniko emaitzetatik. Bertan zeudela, pertsonek, beren hildako
senideen argazkiei begira ozen hitz egitea gauza arrunta zela ikusi omen zuten
eta adierazpide horretatik tiraka, hoteleko gela bat sasi-estudio edo sasi-aitorleku
modura atondu eta jendea gonbidatzen hasi ziren. Argazkiak eskuan,
grabagailuaren alboan hitz egin zezaten eskatzen zioten bertako jendeari.
Erreparorik gabe, zorigaiztoaren zamarekin, noski, baina heriotza ikusezinaren
eta aipaezinaren kategoriara eraman ez eta eurekin bizi den zera bezala sentituz,
konfesioak egin zituzten han, aparailuaren parean. Pentsatzekoa da, aitorleku
inprobisatu horretan gertatu zena bizitzeak, pelikularen egituratzerako,
prestatu zituela bai zuzendaria eta baita bere lantaldea ere. Dirudienez, lehen
bi bidaietan jasotako audio-material horiek osatuko zuten, gerora, pelikularen
lehen muntaia. Hirugarren bidaia, ahotsen muntaia hori irudiekin osatzeko
bidaia izan zen. Alabaina, Bameko lurrikara entsegu nuklearren ondorioz gertatu
zela zioen zurrumurruen aitzakiapean zuzendaria aireportuan atxilotu eta etxera
bueltan bidali zuten (poltsan erradiazio detektore soil bat omen zeraman eta
zerbitzu sekretuek eragotzi zioten sarrera). Pelikula errodatzeko baimenak
erraztu zituen salbuespen egoera honek (Iranen errodatzeko baimenak lortzea
zinez zaila omen da) oztopatu zuen Alionaren azken bidaia. Gauzak horrela,
gainontzeko kideek euren kasa burutu behar izan zuten errodaje lana. Beraz
Bameko Ahotsak “zuzendaririk gabe” errodatutako filma dugu. Aurretik ondo
egindako lanak eta horretarako asmatutako metodoak (eta langileen gaitasunek,
ziur naiz) erremediatu zuten filma.Bi faktore interesgarri beraz: alde batetik,
hastapenean pelikula soinu-muntaia bat izatea eta bestetik, zuzendariaren
errodaje garaiko absentzia fisikoa. Biek ala biek, kameralariaren eta soinulariaren
erronka bilakatuko zuten proiektua.</span></span></span></div>
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span></span><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Emaitza: tarteka gurutzatu arren, paraleloki aurrera egiten duten eta
flotatzearen sentsazioa sorrarazi nahi duten soinu eta irudi lerro bi dira
pelikula. Ikusten dugun irudian zuzeneko soinu geruza batekin kokatzen gara,
baina oro har, hauen gainean muntatutako hildakoen senideen ahotsek dute
presentzia nagusia. Pelikularen ardatza, bi eremu desberdinetatik jasotako
materialak nahastetik sortzen den giroa lantzerakoan sortuko da. Hildako
pertsonen argazkiak lurrikarako bizirauleen ahotsarekin, bizirauleen eguneroko
bizitzako irudiak aurretik soinu-grabadoraren aurrean egin zituzten aitortzekin
etab. Lan-era bezala interesgarri suertatzen den horrek ez du horren emaitza
osoz osoa gauzatuko. Pelikula-pelikula
bat egiteko beharrak bultzatuta seguru, hainbat pertsona pertsonai bilakatuko
ditu. Bizia dramatizatzeko joeraren koipeak, nire begietara, filmaren digestioa
zaildu egiten du. Eta enbutu gisa muntatuta dagoela aintzat harturik (zarata
eta jendartetik hasten dena –oso ongi-, poliki-poliki, pertsonifikaziorantz eta
dramatizaziorantz eginez –okerrago-), horrela izan ez balitz, zer pelikula
klase irtengo lukeen pentsatzeko posturan uzten zaitu.</span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Koska horretaz gain, goraipatzekoak dira 16mm.ko kamerarekin errodatu
dituzten plano luze eta bikainak. Mugimenduan hartutako azken plano sekuentziak
ez du desperdiziorik.</span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="font-size: 10.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">(1) Beno, berak modu
erromantikoagoagoan kontatu zuen hau: ba omen zebilen, 2003ko eguberri egunean,
Holandako hondartza batean bere senarrarekin pasiatzen. Halako batean, batak
besteari esan dio: <i style="mso-bidi-font-style: normal;">badut Iranera joateko
gogoa; bai, hiri zahar hori bisitatzeko desioa, nola da bere izena… ai, ezin
dut gogoratu, eta zuk, gogoratzen duzu?</i> Ezin izan omen zuten izena
gogoratu. Halabaina, ostetik etxera heldu eta telebista piztu zutenean, Bameko
hiriaren ezbeharrak kontatzen omen zituzten notiziek.</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-54206783756987317952013-02-20T12:04:00.001-08:002013-02-24T08:42:06.888-08:00Zemestaan ast زمستان است <div style="text-align: right;">
<div style="text-align: left;">
<span style="color: #999999;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;">Negua da</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">Rafi Pitts</span><span style="font-size: small;"> </span></span></span>/ <span style="font-size: small;">86</span> min. / <span style="font-size: small;">2<span style="font-size: small;">0<span style="font-size: small;">06</span></span></span></span><br />
<br />
<div style="text-align: right;">
<b><span style="font-size: large;">زمستان</span></b></div>
</div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">سلامت را نمی خواهند پاسخ گف ، </span><br />
<span style="font-size: large;">سرها در گریبان است .</span><br />
<span style="font-size: large;">کسی سر بر نیارد کرد پاسخ گفتن و دیدار یاران را .</span><br />
<span style="font-size: large;">نگه جز پیش پا را دید ، نتواند ،</span><br />
<span style="font-size: large;">که ره تاریک و لغزان است .</span><br />
<span style="font-size: large;">وگر دست ِ محبت سوی کس یازی ،</span><br />
<span style="font-size: large;"> به اکراه آورد دست از بغل بیرون ؛</span><br />
<span style="font-size: large;"> که سرما سخت سوزان است .</span><br />
<span style="font-size: large;">نفس ، کز گرمگاه سینه می اید برون ، ابری شود تاریک</span><br />
<span style="font-size: large;"> چو دیوار ایستد در پیش چشمانت .</span><br />
<span style="font-size: large;">نفس کاین است ، پس دیگر چه داری چشم</span><br />
<span style="font-size: large;"> ز چشم دوستان دور یا نزدیک ؟</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"> مسیحای جوانمرد من ! ای ترسای پیر ِ پیرهن چرکین ! </span><br />
<span style="font-size: large;">هوا بس ناجوانمردانه سرد است ... آی... </span><br />
<span style="font-size: large;">دمت گرم و سرت خوش باد !</span><br />
<span style="font-size: large;">سلامم را تو پاسخ گوی ، در بگشای!</span><br />
<span style="font-size: large;">منم من ، میهمان هر شبت ، لولی وش مغموم .</span><br />
<span style="font-size: large;">منم من ، سنگ تیپاخورده ی رنجور .</span><br />
<span style="font-size: large;"> منم ، دشنام پست آفرینش ، نغمه ی ناجور .</span><br />
<span style="font-size: large;">نه از رومم ، نه از زنگم ، همان بیرنگ بیرنگم .</span><br />
<span style="font-size: large;">بیا بگشای در ، بگشای ، دلتنگم .</span><br />
<span style="font-size: large;">حریفا ! میزبانا ! میهمان سال و ماهت پشت در چون موج می لرزد .</span><br />
<span style="font-size: large;"> تگرگی نیست ، مرگی نیست .</span><br />
<span style="font-size: large;">صدایی گر شنیدی ، صحبت سرما و دندان است .</span><br />
<span style="font-size: large;">من امشب آمدستم وام بگزارم.</span><br />
<span style="font-size: large;"> حسابت را کنار جام بگذارم .</span><br />
<span style="font-size: large;">چه می گویی که بیگه شد ، سحر شد ، بامداد آمد ؟</span><br />
<span style="font-size: large;">فریبت می دهد ، بر آسمان این سرخی ِ بعد از سحرگه نیست .</span><br />
<span style="font-size: large;">حریفا ! گوش سرما برده است این ، یادگار سیلی ِ سرد ِ زمستان است .</span><br />
<span style="font-size: large;">و قندیل سپهر تنگ میدان ، مرده یا زنده .</span><br />
<span style="font-size: large;">به تابوت ستبر ظلمت نه توی ِ مرگ اندود ، پنهان است .</span><br />
<span style="font-size: large;">حریفا ! رو چراغ باده را بفروز ، شب با روز یکسان است .</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">سلامت را نمی خواهند پاسخ گفت .</span><br />
<span style="font-size: large;">هوا دلگیر ، درها بسته ، سرها در گریبان ، دستها پنهان ،</span><br />
<span style="font-size: large;">نفسها ابر ، دلها خسته و غمگین ،</span><br />
<span style="font-size: large;">درختان اسکلتهای بلور آجین .</span><br />
<span style="font-size: large;">زمین دلمرده ، سقفِ آسمان کوتاه ،</span><br />
<span style="font-size: large;">غبار آلوده مهر و ماه ،</span><br />
<span style="font-size: large;">زمستان است .</span><br />
<br />
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: large;"><b>NEGUA</b><br /><br />agurrik ez dizute itzuliko<br />bihotz eroriaz burumakur dabiltzanean<br />hurkoa begiratu eta agurtzeko ez dute bururik jasoko<br />bidea iluna eta irristakorra denean<br />euren oinetatik haratago doan ezeri ez diote begiratuko<br />eta esku amultsua inori luzatu ezkero<br />kostata askatuko dituzte euren uztarturiko eskuak<br />hotza zekena denean<br /><br />begien aurrean jasotzen den horma bat bezala<br />bular beroaren hatsa hodei ilun bilakatuko da<br />eta arnasaren jokabideari begiratuta<br />zer espero bestearengandik<br />urrutiko zein gertuko lagunen begiengandik?<br />ene adiskide bihotz zabal argitu eta jatorra<br />ene soineko likitsdun kide zaharra!<br />horren aire hotz eta ankerra dabil, ene<br />izan dezazula hatsa beroa eta adimena bozkarioz betea<br />erantzun ezazu nire agurra, zabaldu ezazu atea!<br />neu naiz, zure gau bakoitzeko gonbidatua<br />noragabeko ibiltari atsekabetua<br />neu naiz, ostikatutako harri mindua<br />neu naiz, degradatutako kreazioaren iraina<br />formarik gabeko kantua<br /><br />ez naiz ez zuria ez beltza, kolorebakotasuna bera naiz<br />etorri, zabaldu atea, zabaldu, nahigabea naiz<br />ene burkidea! ene anfitrioia! <br />olatu baten gisa dardarka<br />atearen ostean dabil zure betiereko gonbidatua <br />kazkabarrik ez da, heriotzik ez da<br />hotsik entzun baduzu hori hotzaren hortz ikaratuak dira<br /><br />gaua da eta edalontziaren albora<br />kontuak garbitzera etorri naiz<br />denbora agortu dela diozu, goiza heldu dela, argia urratu dela<br />baina zeruko gorria ez da egunsentiaren kolorea, engainatzen zaitu<br />ene burkidea! kolore hori neguaren zaplastekoa da<br />belarrondoan sentitzen duzun hotza<br />eta zeruaren muineko argi meharra, bizirik zein hilik dena<br />ez da herio-zuloaren barnean ezkutatzen, ilunpeko hilkutxa sendoan baizik<br />ene burkidea! bete ezazu edalontzia, gaua eta eguna gauza bat eta bera dira<br /><br />agurrik ez dizute itzuliko<br />eguratsak bihotza uzkurtzen du, ateak itxirik daude<br />eskuak ezkutaturik, burumakur doa jendea<br />hatsak hodeiak dira, bihotzak goibel eta nekaturik<br />zuhaitzak, kristaldutako hezurdurak dira<br />bihotz hileko lurra, zeruaren sabai baxua<br />eguzkia eta ilargia hautsez beterik dauden honetan<br />negua da<span style="font-size: large;"> </span></span></div>
<div style="text-align: left;">
</div>
<div style="text-align: left;">
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">Mehdi Akhavān Sāles, 1955</span> </span></div>
<br />
<div style="text-align: left;">
<br />
<span style="font-size: large;">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
/* Page Definitions */
@page
{mso-facing-pages:yes;}
@page Section1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:3.0cm 70.9pt 3.0cm 70.9pt;
mso-header-margin:35.45pt;
mso-footer-margin:35.45pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
</span></div>
</div>
<br />
<br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Bakardade giro eta utzikeria egoera bat sortzetik xukatzen du hala poetak
nola filmegileak negu-abelera baten poetika. Errepikatzen diren hainbat
elementu eta eskenatoki (trenbideak, lantokiak, desguazeak, errepideak,
arrotz-etxea, bazar hutsak…) eta istorio xume bat baliatuz, pertsonen
ordezkapen eternala iradokitzen du filmak. Giza kondizioa gainditzen duen
denboraren lanaz, gobernatu ezin den bizi baldintzaz ari da. Lana bilatzekotan,
gizon batek etxea utziko du. Eta haren joanarekin beste bat agertuko da, bestearen
modu berean hau ere, lan bila etorri dena eta aurrekoak utzi duen hutsunean
beteko duena. Esan nahi dena mugimendu natural bat dirudi, nor bere lekuaren
bila ari den ziklo errepikakorra.</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Pelikulan, bizitzaren laztasunari aurre egiteko akordioa dirudi ezkontzak,
etxearen bizi-forma hartzen duena. Bien bitartean, bere lekua bilatzen duen
jendea noraezean dabil, arlote gisa, lan bila, emazte bila edo mugitzen
jarraitzeak sortzen duen itxaropen-sentsazioa elikatuz... eta arrotz-etxean
pasatzen dituzte gauak. Bertan, enparauekin kontu batzuk esan eta biharamunean
berriro irtengo dira lanera, zein haren bila kalera, arrotza zaien ingurunean.
Lekurik gabe sentitu ezkero, hortxe dute trenbidea, buruaz beste egin eta inori
traba egiten jarraitzeari uzteko irtenbidea, trenari itxaron eta bagoian
berriro sartzea porrota onartzea baita; etxera itzuli eta beren lekua iada
beste batek bete duela ikusteko arriskua berarekin dakarrena.</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Pelikula hau ikusi orduko, irango filmetan errepikatzen den beste elementu batez
ohartu naiz: autobusa. Ez da txantxa, arretan hartzekoa da espazio-ibilgailu
honen lekua. Boteprontoan esango dut ikusi ditudan film iraniarretan hamaikatik
hamarretan ageri direla autobus barruko eskena edo planoak. Atea bezala,
igarobidea da autobusa ere, jendeak partekatzen duen lekua delako agian,
fisikoki gertu eta traiektu luzeen ondorioz harremanetan sartzeko aukera
berarekin ekartzen duena... ez dakit zergatik agertzen den hainbestetan. Baina
(autobuseko) leihotik begira egoteko jarrera malenkoniatsu hori behin eta
askotan gertatzen da pelikula iraniarretan eta horrek badu zerbait, pertsiar
jendearen (eta kulturaren) adierazpideen moduekin lotura egiten duena. Ezen eta
hain kultura samintsua baita... iruditeri, lengoaia eta sorkuntza aldetik horren
aberatsa bai, baina hain tristea... kasu, adibidez, pertsieraz, pertsona bat
triste dagoenean harengana zuzentzeko erabiltzen den espresioari: <i>zer duzu, zure itsasontzia(k) hondoratu
d(ir)a?</i> (keshtihāt ghargh shodeand? <i><span style="font-size: large;">کشتیها<span style="font-size: large;">ت <span style="font-size: large;">غرق ش<span style="font-size: large;">د<span style="font-size: large;">ه<span style="font-size: large;"> ن<span style="font-size: large;">د</span></span></span></span></span></span></span></i></span></span></span>).<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"> Adierazpen hau arrotz-etxeko
jaunak, gosaritan, protagonistari zuzentzen zaionean baliatuko du. Lastima,
neuk ikusi subtituluetan literalki itzulirik egotea...</span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Beraz, neguaren kontzeptuaren bueltan giro latz, malenkoniatsu eta
jazarkorra landuko du filmak. Horretarako, R.Pittsek egunsenti, gau eta iluntze
giroetan filmatuko du maiz. Planoek, gurutzatzen den bide bat txertaturik izango
dute gehienetan, markuaren kanporantz egiten duena, ihes-lerro gisa, erakusten ari
dena iragankorra dela iradokiz. Ezin aintzat hartu gabe utzi, bestalde,
zuzendariak pelikulara gonbidatu dituen musikariak. Ausartzen naiz, ornamentu
edo elementu latente baino, musikariak aktoreak ere badirela esatera. Hauen
zama eta eragin kulturala izugarrizkoa da (herri-kantariak, orain mende bateko
poemak kantatu eta hauekin egunerokotasuna blaitzen dutenak...) eta errotutako
artistak dira. Pentsatzen dut iraniar bati ezinezkoa gertatuko zaiola bertan
parte hartzen duten musikariak atzeman gabe pelikula ikustea. Hauek dira
musikariak:</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Hossein Alizadeh:
<i>taar</i> </span></span></span><br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Mohammad-Reza
Shajarian: ahotsa</span></span></span><br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Homayoun
Shajarian: <i>tonbak</i> </span></span></span><br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Keyhan Kelhur: <i>kamancheh</i> </span></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Txorien baliabidea, azken aipamen gisa: kontu egin, bi protagonistak
gurutzatzen diren eskenan, mutilak neska begiratzen duenean, hor alboan, ziztu
bizian pasatzen den txoriari. Ez dut pentsatu nahi eskena hau errodaje garaian
zenbatetan errepikatu behar izan zuten. Bere iraupena apenas da begi kliskada
bat baino luzeagoa baina, neuk behintzat, gustuko ditut horrelako keinuak.</span></span></span></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">(parentesi artean baieztatuko dut, bestalde, bi protagonista hauek hitz
egiten duten lehen aldian –ate batean daude, horri ere kasu egin- hondoan
entzuten diren txorien hegaldien soinua intentzionala dela)</span></span><span lang="EU"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><i> </i></span></span></span></span></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span lang="EU"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><i>Negua da </i>Mehdi Akhavan Sales poetaren "Negua" izeneko poeman oinarritutako pelikula da. </span></span> </span></span></div>
</div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSIZtKRZ5lbRE7tBWdX6znQsDOgcWJ9j3-am5iwgFC4YU7PKKDdoEXlyyDtwsyVqyHEWDC8r9-KSYTj09HCyPClhe0WRlvhfpyjT0cNw4gZOvyqoUg8r7n4ILyrY3fc4YuszwKeWfDm3I/s1600/grupo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSIZtKRZ5lbRE7tBWdX6znQsDOgcWJ9j3-am5iwgFC4YU7PKKDdoEXlyyDtwsyVqyHEWDC8r9-KSYTj09HCyPClhe0WRlvhfpyjT0cNw4gZOvyqoUg8r7n4ILyrY3fc4YuszwKeWfDm3I/s1600/grupo.jpg" height="560" width="640" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-63409663206536211972013-02-15T00:43:00.002-08:002013-02-15T00:45:36.991-08:00Shekarchi شکارچی <span style="color: #999999;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;">Ehiztaria</span></span></span><br />
<br />
<div class="" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">Rafi Pitts</span><span style="font-size: small;"> </span></span></span>/ <span style="font-size: small;">90</span> min. / <span style="font-size: small;">2<span style="font-size: small;">010</span></span></span><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQ9Waw12JA3SedMH4wjEpSDhK00Mxd88wxfGYvXYd66LKOKtRnKP4wYb0qGbURBXaGBr6FOVqv1ZkhtUHtfMq_RkNH1EQ5vlI1cRenNHOsYFXa_hIi2tFFXDbJpIkyPRQ-wAzLtIjs-tM/s1600/The+Hunter.Rafi+Pitts.+2010-13.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQ9Waw12JA3SedMH4wjEpSDhK00Mxd88wxfGYvXYd66LKOKtRnKP4wYb0qGbURBXaGBr6FOVqv1ZkhtUHtfMq_RkNH1EQ5vlI1cRenNHOsYFXa_hIi2tFFXDbJpIkyPRQ-wAzLtIjs-tM/s1600/The+Hunter.Rafi+Pitts.+2010-13.jpeg" height="344" width="640" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-align: justify; text-autospace: none;">
<br />
<span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: large;"> </span><span style="font-size: large;"> </span><style><!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Calibri;
panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:3.0cm 70.9pt 3.0cm 70.9pt;
mso-header-margin:35.45pt;
mso-footer-margin:35.45pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
</div>
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><span lang="EU">Rafi Pittek ilun planteatu nahi du egoera, herdoildua, astuna eta porlandua.
Insatisfakzio atmosfera bat adierazi nahi du eta hiriko leku hotzak, industria,
autobideak, irrati emisio moralistak, hauteskunde aurre-giroko solasak, fabrika
zaintzaileak, komisaldegiak, gorpuen errekonozimendurako lekuak, galdutako
haurren harrera-etxeak, ez-lekuak, autopista azpialdeak, pentsioak, desguazeak,
bulegoak erakusten ditu. Eta hauetan harrapaturik aurkitzen den gajoa, aldez
aurretik kondenaturik dagoena, alderrai ikusten dugu, ezinean, etsiturik,
amorrurik, desiorik, irrikarik, itxaropenik eta minik sentitu gabe, sorgor eta
ikaragaitz.</span></span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><span lang="EU">Zaintzapeko egoeran bizi den Teheran batez ohartarazten gaitu agian, gerra
zibil potentzial eta isilpeko batez. Aldi berean, hirugarren espazio bat
antzematen da pelikulan, isilpeko ekintzarako baina, artean deskubritzeko
dagoena. Konteniturik dagoen egoera bat da pelikulan erakusten zaigun hori, eta
banakoa jazartzen duen ingurune bat, berdin dena hiria, nola basoa.</span></span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><span lang="EU">Pittek oso irudi garbiak bilatzen dituela susma diateke, juxtu pertsonaia
bat, edo bi planoetan sartuz. Gertakizuna soila da eta apenas zaigu erakusten,
juxtu bideak ditu markatzen. Diotenez, zinema esentziala egiten du
Pittek; ez dakit, niri ortopedikoa iruditu zait. Eskena bakoitza protesi bat
da, pelikularen gorputzak falta dituen atalen lekua betetzera datorrena.<i> Pelikulegia</i> da agian.</span></span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><span lang="EU">Kale istiluak eta ehizaren gaia ornamentalak dira. Ez zaigu ezer esaten
ehizatzen duenaz, protestak zerk sortuak diren ez zaigu kontatzen, erakutsi ere
ez zaigu ez animaliarik ez eta protestarik erakusten. Aitzakiak baino ez dira
traman eta nire aburuz, pelikularen arrazoia edo indarra izan zitezkeen beste
baliabideak ez dira jorratzen, edo ni ez naiz enteratu.</span></span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><span lang="EU">Bestalde, protagonistaren egoera erakusterako orduan baliatzen dituen erak
azukretuak dira. Senar, emazte eta alaba hirukoteak elkar maite dutela
erakusteko baliatzen dituen jolas-parkeko irudietaz ari naiz. Errekurtsoak
artifizio meloso yankeetik du gehiago, beste ezertik baino, eta nire begietara,
pelikula zakartzen dute. Polizia onbera eta polizia gaiztoaren parea ere eredu
ezagun bat da eta baliabide hauek osoki ordez, partzialki baliatzen dituenez,
nire begietara behintzat, arrotz gertatzen dira (Pittek 70. hamarkadako zinema
moduak gastatzen dituela irakurri dut, baina haratago joan nahi duela iruditzen
zait, eta tarteko <span style="font-family: Helvetica;">zeharbideetan</span> geratzen dela; segi dezala horrela, ailatuko zaio unea). Esan gabe doa, polizia parearen
arteko ika-mikarekin Panahiren zinemari keinu egiten diola, pelikulako beste
une batzuetan bezala. Hareago, Panahiren zinemari bakarrik ez, beste zenbait
zinemagileren lanei keinu egiten die Pittek. Besteak beste Ebrahim Golestamen یک اتش <i>Su bat </i>(1961), Forough Farrokhzaden<i> </i>خانه سیاه است <i>Etxea beltza da </i>(</span></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><span lang="EU">1962), eta Jafar
Panahiren اینه <i>Ispilua</i> (1997) pelikulei egiten die keinu. Lehengo biak filmeko egoera desberdinetan ageri diren telebistetan emititzen ditu; bestalde, hirugarrenaren lokalizazio bat baliatzen du </span></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><span lang="EU"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">(eskola da lokalizazio hau, ongi begiratu)</span></span>.</span></span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">Pelikula ikusterakoan beste egileen zitaz beterik dagoen
liburu bat irakurtzen duzuneko sentipen bera izan dut, erreferentziaz beterik
dagoen lan dependiente bat bezala. Dibertigarria suerta daitekeen arren (eta
ikusle jantziari, zeinu bakoitza identifikatuz hartzen duen plazerarekin
batera, keinu horiek identifikatzen dituen neurrian, bere ezagutza testatzeko
balio dieziokeen arren), zuzendariak ikuspegi ilustratu batetik lan egiten duen
zeinua dela deritzot (Radiohead-en <i>Hunting
Bears</i> abestia adibidez, da horren zeinu). Hor zehar dauden elkarrizketei
begira gainera, egileari, irandar bezala eta irandarrentzako pelikulak
egitearen enuntziatua hainbat bider entzuten zaiola iruditu zait eta
errespetagarria bezain garrantzitsua den jarrera dela pentsatzen dudan
arren, diskurtsoaren aldetik, baditu bere arantzak. Edozein kasutan, alderdi hau ez da
pelikularen gako ahula; zer esan, neronek aurkikuntzok disfrutatu ditut (Rhys
Chathamen sarrerako Guitar Trio abestia mundiala da; eta ez dakienarentzat,
ikuskatzen duen argazkian ageri diren motozaleak Irango Iraultzarekin sortu,
Irakekiko gerran indartu eta gaur arte dirauen milizia edo goardia armatuak
dira, بسیجی <i>basiyi</i> –mobilizatuak- izenez
ezagunak)<span lang="EU">.</span></span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><span lang="EU">Kritikarako lekua besterik uzten ez duenaren sentipenarekin bukatu nuen
pelikularen ikustaldia. Gogoetarako abagunea, agian, azken eskenan datza.
Beharbada, pelikulako azken tiroak lekuz kanpo uzten zaituelako hartzen du arnasa. Alegia, tiratzaileak nor tirokatu duen eta zer pentsatzen duen
ez dira argi geratzen eta honek protagonistaren tirokatzeko modu berarekin lotura egiten
duenez, modu berean tirokatzen baitute biek, oso urrunetik, bereiztu-ezineko
banakoak akabatuz, argibide gabe uzten du pelikula. Ezarian, Pittsen aurreko lanak ezagutu behar, zertan
dabilen asmatzeko<span style="font-family: Helvetica;">.</span></span></span></div>
<br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><br /></span></div>
<br />ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-82155093855337657052013-02-02T03:02:00.003-08:002013-02-15T00:47:01.074-08:00Bāisikelrān بایسیکل ران <span style="color: #999999;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;">Txirrindularia</span></span></span><br />
<br />
<div class="" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">M</span>ohsen <span style="font-size: small;">M</span>akhmalbaf<span style="font-size: small;"> </span></span></span>/ <span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">9</span>5</span> min. / 19<span style="font-size: small;">8<span style="font-size: small;">7</span></span></span><br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiOoYJIjHodGRcGDRICBRJwPKQ8qAqP9jwm14plmyuWOaYx_rv-V7lpTt3czYPLde4kGfAow3H1lSXd5kPhkAy0IfSnFX5P0G3TfNA-_7_LHo4vMm9iejskgxaTtyLP7-tjVmKqDV-p3U/s1600/The.Cyclist.1987.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiOoYJIjHodGRcGDRICBRJwPKQ8qAqP9jwm14plmyuWOaYx_rv-V7lpTt3czYPLde4kGfAow3H1lSXd5kPhkAy0IfSnFX5P0G3TfNA-_7_LHo4vMm9iejskgxaTtyLP7-tjVmKqDV-p3U/s1600/The.Cyclist.1987.jpeg" height="480" width="640" /></a></div>
<br />
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
a:link, span.MsoHyperlink
{mso-style-noshow:yes;
color:blue;
text-decoration:underline;
text-underline:single;}
a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed
{mso-style-noshow:yes;
color:purple;
text-decoration:underline;
text-underline:single;}
span.titulocopy
{mso-style-name:titulocopy;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
</div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
</div>
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: large;">Ilunpean gaude. Ate-leiho bat zabalduko da eta bertatik
sartuko dira, batera, argia eta gidaria. Gela ahur eta zirkularrean dagoen ibilgailu
bat argituko dute. Begiraleku bat da, zinetikoa. Gidariak bere arropak atondu, motorra
piztu eta biraka jarriko du </span><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: large;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;">gailua</span>. Makhmalbafek, hasiera hasieratik makinaren
barnean paratuko gaitu. Pelikularen irekiera-plano zoragarri horrekin ikuskizunaren
leku-biribila den espazio zinetikoan sartuko gaitu. Barruan gaude hastapenetik,
ikuskizunari buruz ari zaigu, mugimenduari buruz. (1)</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Se</style><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: large;">Hortik aurrerakoa, gako dramatiko bat
txertatuz, garatzen duen zaldiko-maldikoa da (2). Pelikulan emaztea larriki
gaiso duen gizon afgandar baten ataka erakusten zaigu. Nasimek (izan ere, horrela
deitzen da protagonista, zeinaren izenak <i>brisa</i>
esan nahi duen) ospitalea eta sendagaiak pagatzeko dirurik ez duenez apustu
zoro batean sarturik aurkituko du bere burua: zazpi egunez, tai gabe, bizikleta
gainean pedalei eragiten jardun beharko du. Ekitaldia, hala ere, ez da luzeran
jazoko. Esan nahi baita, apostua ez dela bizikleta hartu eta euklidearki
aurrera eginez, urrunerantz, irteera puntutik helmuga puntura arteko distantzia
handituz gertatuko. Alderantziz, zirkularki gertatuko da, kontzentrikoki,
ardatz berberaren baitan giraka eta biraka. Bobina bat bezala, inguru magnetiko
bat sortuko du bere baitan eta norantza zentrifugo eta zentripetoan datozen eta
doazen gertakariek arriskuan jarri eta elikatuko dute istorioa. Inguruan
bilduko zaio jendetza. Karrusel moduan garatzen da ikuskizuna; eta maisuki txertatuko
da musika, abesti errepikakor eta bertsioneatua distortsionatuz, tolestuz,
trantze egoera bat eta bere gora-beherak adieraziz.</span></div>
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyyoLC8P2udGh5nOrin1ESKeRI6RBci9u7G0CLTiMri4_XTGRycKczGk2KG9LXf8e75vVI1BhD-FQPE6SfDrvnFs_0qxSjLfFe14aJD8a6Hv8cgnGT7l_k_LALtR2Gj7i8Yn4v56V8abM/s1600/Lintxamendua.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyyoLC8P2udGh5nOrin1ESKeRI6RBci9u7G0CLTiMri4_XTGRycKczGk2KG9LXf8e75vVI1BhD-FQPE6SfDrvnFs_0qxSjLfFe14aJD8a6Hv8cgnGT7l_k_LALtR2Gj7i8Yn4v56V8abM/s1600/Lintxamendua.jpg" height="120" width="320" /></a></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section</style><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: large;">Soinuarekin loturan, zinez gustatu zait, Nasim
eta bere semea Buzkashi </span><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: large;">Jaialdian daudeneko pelikularen muntaia. Batzuetan
nabarmen, beste batzuetan sotilago, ikusizko eta entzunezko nahasketa
esanguratsuak jazotzen dira hemen. Nola Nasimek bere buruaz beste egitera doan
agurea ikusten duenean botatzen dituen oihuak zaldien irrintziekin nahasten
diren (<i>Gaav </i>filman -1969- al gaude?) eta
nola muntatzen diren, buruaz beste egiten saiatu den agurea lintxatzen dutenean
(gero Nasim bera izango da suizida), Buzkashi jokora egiten diren irudien
joan-etorriak (3). Basakeria eta bortizkeria zeinuok pelikula zeharkatzen dute.
Izan ere, Nasim eta bere semea, Buzkashi Jaialdira lana aurkitzeko asmotan
joanak baitira. Bertan anuntziatzen dira etorkin afgandarrentzako lan eskeintza
eskasak. Ildo horretatik, pelikulak, Iranera joandako afgandarren bizi eta lan
baldintzen salaketa esplizitoaren kutsua du, Nasimen kasua, bere burua
ikuskizunera entregatu behar izan duen gizon etsitu batena bezala erakutsiz. Salaketak
eta dramak, hala ere, ez dute filma gobernatzen. Pelikulak ukitu aldrebes bat
ere izan badu, kolore, tipografia, idazkera anlosaxoitu, istoriako bidezidor
eta atrezzo bitxien bitartez lortua. Amaieran gailentzen den giro epikoak,
bestalde, zapore xelebreaz uzten zaitu.</span></div>
</div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}</style><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: large;">Edonola ere, zirkulazioaren edo zirkoaren
kontua pelikularen muina izango da eta hortik etorriko dira, pentsatzen dut, giro
eta izaera hori sortzeko zuzendariak baliatzen dituen elementu, tresna eta
teknikak: ijitoen presentzia (gogoratu euskarazko ijito hitzak, <i>“jitoa</i>”rekin edo <i>“jitoan ibiltzea”</i>rekin duen antzekotasuna, baita ere, komunitate
honen ikurrinean gurpil bat ageri dela), <i>houzh</i>-aren
inguruan bueltaka ibiltzea (Irango etxe-patioetako edo plazetako uraska da <i>houzh</i>-a, <i>Gaav</i> pelikularen postean aipatu nuen eta
<i>Dash Akol</i> pelikulan ere halakoak ageri dira),
aitzurtzen duten zuloko lurra erauzteko errota-gurpila eta zuloaren plano
kontrapikatuak (J.Medemen Vacas filmarekin nola ez uztartu...), lehenago
aipatutako <i>Divaare Marg</i> ikuskizuna,
moto-krosa... </span></div>
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrN27ZG9aCp2syitmTfJTy7ZOpS2sqBqHCkz5-Dx3shwkSiY9Hz3gzw6TCMkd_xJ6HIaFnzpcIHy8pZlzL4rsPijWnDHT-mevFKEASPGw9Bt4b4k-P4_ycdnvKS1Y05V_KRGcHdLang-o/s1600/The.Cyclist.19871-44.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgrN27ZG9aCp2syitmTfJTy7ZOpS2sqBqHCkz5-Dx3shwkSiY9Hz3gzw6TCMkd_xJ6HIaFnzpcIHy8pZlzL4rsPijWnDHT-mevFKEASPGw9Bt4b4k-P4_ycdnvKS1Y05V_KRGcHdLang-o/s1600/The.Cyclist.19871-44.jpeg" height="150" width="200" /></a></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: large;">Esan gabe doa, Makhmalbafek errodajean baliatu
dituen kamera eta kameralarientzako tramankuluak erakusteko irrikari uko egin
nahi ez diola dirudiela, eta gainera, horretarako bidea filmean inmanentea
dela. Modu honetan, pelikula amaiaeran burutzen duen perpektiba-bira, jauzi
erradikal bat izan gabe, aski disimulaturik gelditzen da. Katarsi egoeran,
ospakizun betean, denak bira egiten du (J.Tati-ren <i>Playtime</i>n -1967- gaude?), kamera nagusiak ere bai, eta zinetikaren
indarrak gaina hartu duelarik, txirrindularia ere ezin da geratu. Pelikulako
espektakuloa zinemaren espektakuloarekin batzen da, bobinaren birak
bizikletarekin... </span>
</div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipMnNN-Qu2L0bsYakkn3xw_j3uy7cl61i2Zx-SR4dki2y3QhON5vTD1tqCLq0v78jR3zub7QrPEYkrT5fqepM7f9qTN_-IDw53_sEJayNlinIUcDaZgn64A_xPGveBn5ncrP2CDXuUoO8/s1600/vlcsnap-2013-01-28-15h22m25s25.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipMnNN-Qu2L0bsYakkn3xw_j3uy7cl61i2Zx-SR4dki2y3QhON5vTD1tqCLq0v78jR3zub7QrPEYkrT5fqepM7f9qTN_-IDw53_sEJayNlinIUcDaZgn64A_xPGveBn5ncrP2CDXuUoO8/s1600/vlcsnap-2013-01-28-15h22m25s25.jpg" height="150" width="200" /></a><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: 9.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"> <span style="font-size: small;">Badirudi, Nasimen semeak neskatila ijituari sagar bat oparitzen dioneko eskenak </span></span><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: small;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;">Sadegh Hedayat-en Lāle izeneko ipuinarekin </span><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;">(Idi-bihotza edo Tulipana)</span></span> zerikusia izan dezakeela</span><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: small;">. </span><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: small;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;">Lāle</span> ipuinean, Jodadad izeneko gizon baten ezinezko maitemina kondatzen da. Jodadad, bera baino gazteagoa den neskatila ijituarekin maitemindu egingo da. Bere izena ez dakienez, </span><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: small;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;">Lāle deituko du (</span></span></span><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: small;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;">Lāl deituko du lehenengo -mutu esan nahi du-, </span></span></span></span></span><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: small;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;">Lālu geroago -mututxo- eta </span></span></span></span></span></span></span><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: small;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica;">Lāle azkenik -Idi-bihotz-).</span></span></span></span></span></span></span></span></span> Galdua den neskatila hori lau urtez zaindu eta maitatuko du. Baina halako batean, ijitu karabana bat agertu egingo da eta honeki batera, neskatilaren ama (bere ama, pelikulako neskatila ijituarena bezala, kiromantea da). Ipuinean ere, agurraren orduan, neskatila ijituak sagar gorri bat jaten du. (4)</div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-autospace: none;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFgB2FWj-oapyasG3ejN9btKyiRaW5dF0sGjNTlZh0s1aHAIIvJShYL6IVOjc5GIGtCqMozl1DU3LA5H_FhVYMHlvxJh2jzjky2Tc0KSsXi-FKLGpglrQYbHZz0KqBETh_PMBqst5GM14/s1600/Bizargina+(karratu).jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFgB2FWj-oapyasG3ejN9btKyiRaW5dF0sGjNTlZh0s1aHAIIvJShYL6IVOjc5GIGtCqMozl1DU3LA5H_FhVYMHlvxJh2jzjky2Tc0KSsXi-FKLGpglrQYbHZz0KqBETh_PMBqst5GM14/s1600/Bizargina+(karratu).jpg" height="150" width="200" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: small;">Bizarginaren figurarekin ere bada zerbait. Pelikulan, bizarginaren ispiluaren erreflexuan gertatzen dira tramako txikizkako guztiak. Azterketarako geratzen da, kultura pertsiarrean bizarginaren figura. Baina, kontatu didatenez, bizartegia soziabilitate handiko lekua zen. Itxarote egoeran hitz-aspertua aise sortzen zen eta auzoko berrien eguneratzeari bezala, tratuei bide ematen zitzaion. Gure ileapaindegietako kotileo eta hizkimizkia bezalakoa, baina gizon formatuan.</span></div>
</div>
<div class="MsoNormal">
<br />
<br />
<br />
<br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
<br />
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-align: justify; text-autospace: none;">
<span style="font-family: Helvetica; font-size: 9.0pt; mso-bidi-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">(1)
Leku hau </span><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: 9.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">Divaare Marg </span></i><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: 9.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">bat da (heriotzaren pareta دیوار مرگ),
Irango ohiko ikuskizun bat omen den hori, lepo altuko eta eltze formako egurrezko
egitura estu eta biribilduetan gertatzen da. Barruan den motozaleak (kotxezaleak
ere ikusi ditut sareko zenbait bideotan) egitura zirkularrean biraka hasi eta
abiadurarekin grabitatea nola desafiatzen duen ikus dezake publikoak,
goikaldeko ertzetatik behera begira.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-align: justify; text-autospace: none;">
<span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: 9.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">(2) Zaldiko-maldikoa edo karrusela jatorri
militarreko tresna bat da. Zaldunen eta zaldien entrenamendurako asmatu zen
makina bat izan omen zen. Karrusel hitzaren jatorrizko esanahaia
“bataila-txikia” edo “gerra-jolasa” omen da. Kasu, hau ez da pelikulan ageri
den zaldien martxa bakarra.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; tab-stops: 28.3pt 56.65pt 85.0pt 113.35pt 141.7pt 170.05pt 198.4pt 226.75pt 255.1pt 283.45pt 311.8pt 340.15pt; text-align: justify; text-autospace: none;">
<span lang="EU" style="font-size: 11.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"></span><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: 9.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">(3) Ez dezagun joko hau Poloarekin nahastu (Poloa, jatorrian, chougan izeneko jokoa da </span><span lang="EU" style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 9.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">چوگان</span><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: 9.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">). Buzkashia (بزکشی), Oxus
edo Āmudaryā izeneko ibaiaren inguruan sortu zen Afganistango kirol nazionala
da. Zaldi heziketa tradizio handiko eremuak izanagatik, leiharekin eta
norgehiagokarekin lotura zuzena zuen eta duen jokoa da. Dirudienez, buru eta
apatx gabeko ahuntz gorpu bat markatutako leku batzuetara eramateko burrukatzen
diren bi zaldun talderen arteko norgehiagoka da Buzkashia eta zaldiak gudarako
baliatzen ziren garaietan garatu zen hor nonbait.</span>
</div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: 9.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">(4) </span><span lang="EU" style="font-family: Helvetica; font-size: 9.0pt; mso-ansi-language: EU; mso-bidi-font-family: Helvetica; mso-bidi-font-size: 12.0pt;">Ipuina, Xabier Hernandezen eskutik ezagutu dut, argitaratu gabeko bere itzulpenetik.</span></div>
<br />
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span></div>
<br />ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-28910678722128389642013-01-24T07:14:00.000-08:002013-01-24T07:14:06.107-08:00Davandeh دونده <span style="color: #999999; font-size: large;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="font-size: large;"><span style="background-color: white;"><span style="font-size: large;">Korrikalaria</span></span></span></span></span><br />
<br />
<div class="" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">Amir Naderi<span style="font-size: small;"> </span></span></span>/ <span style="font-size: small;">85</span> min. / 19<span style="font-size: small;">85</span></span><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmsavDwmO924mBaD6UOnftTF5oTy8u4_Yfc5SytERIaEBXLmdyYfhjAgBiX4jVCxjgu5u4Kz1lh-gXwOYBKEom7_cfx8tj0PqlWRPNAZgcqbDxB_ihZbMgv5edDRtMBIeLlhgev61sDAI/s1600/Davandeh+(The+Runner)+-+Amir+Naderi+(1985)su.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmsavDwmO924mBaD6UOnftTF5oTy8u4_Yfc5SytERIaEBXLmdyYfhjAgBiX4jVCxjgu5u4Kz1lh-gXwOYBKEom7_cfx8tj0PqlWRPNAZgcqbDxB_ihZbMgv5edDRtMBIeLlhgev61sDAI/s640/Davandeh+(The+Runner)+-+Amir+Naderi+(1985)su.jpeg" height="480" width="640" /></a></div>
<br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1</style><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><i><span lang="EU">Korrikalaria</span></i><span lang="EU">, dramatismoan erori gabe pobrezi eta utzikeri
egoeran bizi den mutiko baten bizi modua erakusten duen pelikula da. <span style="font-size: large;">Zuzendariak </span></span></span></span><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">txirotasun egoera</span></span></span></span> salaketa arrazoi eta sentsazioen sorkari behinena bihurtu gabe,
bizi modu bakunaren zeinu bezala erabiltzen du. Protagonistaren
adinarekin, eskenatokiarekin eta traman sartzen dituen elementuekin, gainera,
muga-garai eta estadoak sortzen ditu. Filma, baiki, tentsioaren bilaketa eta
tenkaduraren probokazio bat da. Gorputzaren mugen bilaketa gisa hartzen du
forma, nerabezaroaren eta bizi-baldintzen determinismoaren kontra doana.
Gehiago ari da potentziaz, mugak izorratzen eta desplazatzen dituen indarraz,
materialismoan etzaten diren substratuez baino.</span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Pertsiar Golkoko
hainbat lokalizaziotan filmatua, protagonistei mugimendu-margen handiak uzten
dizkieten paisaia industrialetan kokatzen da pelikula. Hasiera batean Abadanen filmat<span style="font-size: large;">z<span style="font-size: large;">eko asmoa bazuten</span></span> ere, errodaje garaian, herrialde hori bera Irakek bereganatu
zuelako, beste leku batzuetan lan egin behar izan zuen </span></span></span><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">ekipoak</span></span></span>. Edonola ere, errodaje
garaiko ezustekoek filmaren lokalizazio aniztasuna probokatu izanak ez du
ulermen arazorik sortzen. Ildo horretatik, maisuki editatutako filma dela esan daiteke.</span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Pelikulak
hondar-espazioetan hazi, bizi eta hezten den Amiro izeneko mutikoa du jopuntu.
Industri testuinguru erregulatu gabeko espazioetan bizi delarik eta artean
ere bera erregulatu gabeko adinekoa eta gorputzekoa izanagatik, paradisu kutsuko
giro bat sortzen eta sentitzen da. Mutikoaren indarra somatuta gainera, guztia
posible den une eta gunean gertatzen dela dirudi. Gorputzaren mugak ezagutuz
dihoan izaera grinatsuko giza-piztia da Amiro. Eguzkiaren kontra hartutako
plano guztiek (ez dira gutxi), gainera, pertzepzio berezia eragiten dute
ikuslearengan.</span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Itsasoa eta
lurra, umetasuna eta heldutasuna, izotza eta sua, entitate kontrajarrien artean
urtzen denaz, zertzen den gorputzaz ari da filma. Pelikulako gorputzek, hauen
adierazpenak, izerdiak... konponente erotiko bat dute. Emakumerik agertzen ez
den pelikula izanik gainera, konponente erotiko hori izaera homosexualekoa da
nolabait. Adiskidetasunarekin eskutik helduta dator sexualitatea.</span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Korrikalaria
ikusterakoan, <i>Mowgli</i> industrial baten aurrean gaudela ezin uka, zeinean
oihaneko animaliak itsasontziak, hegazkinak eta trenak diren. Amiroren pultsioa
horiek ukitzea da, eta hau, basapiztia ukitzearen paralelismo bezala gertatzen
da. Azken finean, horietako baten barnean bizi da industrializazioaren kume den
mutikoa. Ume ala umo den disjuntzioa ebatzezina da.</span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Hainbat plano
aipagarri: itsasontziaren/Amiroren etxearen etxaurrea arkitektura pertsiar
tipikoaren eite berekoa dela (<i>eivaan <span style="font-size: large;">ا<span style="font-size: large;">یوان</span></span></i> esaten zaion egitura); bizikletan ibiltzeko joko-zelai erraldoia den
portua; eskolan izena eman eta abezedarioa ikasten hasten deneko planoak, bera
bezala pertsiera ikasten hasi den (edo irakasten duen) norbaitentzako
hunkigarriak direnak!; izotz pusketaren eskena, zeinaren bitartez Francisc Alyse<span style="font-size: large;">n</span> <i>Sometimes Making Something Leads to Nothing</i>
ekintzaren burutapenaren jatorriaz pentsa dezakegun..<span style="font-size: large;">.</span></span></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-7139574086366340662012-12-25T13:11:00.001-08:002013-01-24T07:44:08.483-08:00Gaav گاو <span style="color: #999999; font-size: large;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="font-size: large;"><span style="background-color: white;">Behia</span></span></span></span><br />
<br />
<div class="" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">Dariush Mehrjui</span> / 100 min. / 196<span style="font-size: small;">9</span></span><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<h1 style="margin: 0.1pt 0cm; text-align: justify;">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Arial;
panose-1:2 11 6 4 2 2 2 2 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
@font-face
{font-family:Times;
panose-1:2 0 5 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
</h1>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-HkE0X59p8eBiTKHEox5LAhyphenhyphenASZyKbCXh15v4VIlLMUEiAI1Bs3KCuoePNIIxN8gLc0zi1FhbApx4lTamEJzRWEf6uc4_p5C3SicjCNGHudQekpkKMjdpP7VukHl51Q8sGJq2Ux45Ry8/s1600/parez+pare.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-HkE0X59p8eBiTKHEox5LAhyphenhyphenASZyKbCXh15v4VIlLMUEiAI1Bs3KCuoePNIIxN8gLc0zi1FhbApx4lTamEJzRWEf6uc4_p5C3SicjCNGHudQekpkKMjdpP7VukHl51Q8sGJq2Ux45Ry8/s1600/parez+pare.tif" /></a></div>
<br />
<span style="font-size: large;"><span lang="EU" style="font-family: Arial;">Esaten dutenez, Irango zinemaren olatu berriaren
erreferentzia da pelikula hau, Massoud Kimiai-ren <i>Queysar </i>(1969) eta Nasser Taqvai-ren <i>Lasaitasuna besteen aurrean </i>(1973)<i> </i>pelikulekin batera. <i>Sinamaa
Motefavet</i> (zinema desberdina) izendatu zuten olatu berri horrek irango
zinemaren kanon tradizionalak apurtu eta bestelako moldeak proposatu eta
entseatu zituen. Dariush Mehrjui-ren lan hau dugu beraz, garai hartako akuilu.
Gholam-Hossein Sa´edi idazle famatuarekin prestatu zuen gidoia<span style="font-size: large;"> eta i</span>storioa bera
idazlearen beraren eleberrian oinarritua izan zen.</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<br /></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Alde batetik, Irango hegoaldeko herrixka batetako bizitza erakusten du filmak,
soilki. Haren eskenatoki dira eguneroko zenbait jarduera eta leku: te-etxea, plazako edo etxe tradizion<span style="font-size: large;">aletako ur</span>aska tipikoa (<i>houz</i><span style="font-size: large;"><i>h حوض </i>deritzana)</span>, etxea, ikuilua, ezkontza
erritoa, musikaria, alkatea edo
regidorea, lapurren mehatxua... Komunitatea ren sekretuak gordetzeko
ezintasuna tartean da ere...</span></span></span><br />
<br /></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Beste alde batetik, animali bati estuki loturiko pertsonaren trantzea
erakusten du, honen galeraren ostean. Alegia, zer falta zaigun, hortan
bilakatzen garena. Morroiak edo jabetzak ihes egin dion ezkeroztik nagusiak
jasaten duen blokeatzea (formatik irteteko ezintasun hori) lantzen du,
nolabait, pelikulak. Ildo horretatik, Luis Buñuelen <i>El angel exterminador</i> (1962), </span>Thomas Vinterbergen <i>Festen </i><span lang="EU">(1998) eta </span><span class="st">Giorgos Lanthimosen</span> <i><span lang="EU">Kynodontas</span></i><span lang="EU"> (2009) pelikuletako egitura gogora
erazten du.</span></span></span><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Hasierako eskenak nabarmentzeko modukoak iruditu zaizkit, unaiak behia
putzuan garbitzen dueneko pasartea gogoan betiko geratzen zaizun horietakoa
da. Bukaerako pasartea aldiz, heriotzeranzko bidaia litzatekeena
(konfirmazio moduko bat, <i>bai, animalia
zara</i>) <i>El proceso</i> filmaren azken
eskenak gogora ekarri dizkit. Heriotzera daramaten “borrero” edo bitartekariak
besterik ez diren horiek gidatuta.</span></span></span><br />
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU">Pelikularen hasieran kredituak erakusteko hondoan darabilen irudi-entsegua
desperdiziorik gabekoa da. Dagoeneko, bertan deklaratzen ditu zuzendariak bere
itentzioak, formalki, behia eta unaia bat datozen mantxa gisa
erakutsiz. </span></span></span><br />
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs-2uEA1YBoGaEXikJAG-1RiWdv_Btr4BFUPhWkNkPoV3LaEHNn_0Hdt-1HQ2tH3PpxcCo2Kh_VFdAXQv-uK3k9DCO356QnSHDpuy7U_tjbmrgq5PfBZUSVCRJLv-3DbYnRG01souRc94/s1600/Gaav.+Dariush+Mehrjui+(1969)-1.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs-2uEA1YBoGaEXikJAG-1RiWdv_Btr4BFUPhWkNkPoV3LaEHNn_0Hdt-1HQ2tH3PpxcCo2Kh_VFdAXQv-uK3k9DCO356QnSHDpuy7U_tjbmrgq5PfBZUSVCRJLv-3DbYnRG01souRc94/s400/Gaav.+Dariush+Mehrjui+(1969)-1.jpeg" height="300" width="400" /> </a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><i><span lang="EU">Equus</span></i><span lang="EU">
(</span><span class="st">Sidney Lumet, 1977)</span><span lang="EU">
pelikularen ohiartzunak ere, ez al ditu filmak<span style="font-size: large;">?</span></span></span></span><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-91107986601552406572012-12-14T03:30:00.002-08:002013-01-24T07:43:51.562-08:00Dayereh دایره <span style="color: #999999; font-size: large;"><span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><span style="font-size: large;"><span style="background-color: white;">Borobila</span></span></span></span><br />
<br />
<div class="" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-size: small;">Jafar Panahi</span> / 9<span style="font-size: small;">0</span> min. / 2000</span><br />
<br />
<br /></div>
<div class="" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEji6jLukK20AltFSl3FgJhOJ_rPhFmeaOfcKRLUv7vGb71KjT9f7HEkFL808yKEi5xQq5XFppZHa9P3dtDMS9r_hGp1AvthmsMamc0z1w37t3TipR5IydJRMB4C3HTTXuTrr4E_TZq2cug/s1600/terminal-e+jonoob2.tif" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEji6jLukK20AltFSl3FgJhOJ_rPhFmeaOfcKRLUv7vGb71KjT9f7HEkFL808yKEi5xQq5XFppZHa9P3dtDMS9r_hGp1AvthmsMamc0z1w37t3TipR5IydJRMB4C3HTTXuTrr4E_TZq2cug/s640/terminal-e+jonoob2.tif" height="424" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: x-small;">T<span style="font-size: x-small;">eherango <span style="font-size: x-small;">H</span>egoaldeko <span style="font-size: x-small;">A</span>utobus<span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: x-small;"> </span></span>Terminala</span>ren satelite bidezko ikuspegia</span></span></td></tr>
</tbody></table>
<br /></div>
<div class="" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<br />
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span lang="EU">Egun beteko kontakizuna hau ere bai, pertsonaz pertsona pasatzen doan
istorioa, emakumez emakume, bat osatuz, biraka. Ez da baina derbixearen bira,
ez da biribil leuna. Trantzetik urrun, itogarria da filma. Panahiren pelikulak O.Wellesek
maisutasunez F.Kafkaren <i>Prozesua</i>rekin
egin lana gogorarazten du. Nago, duen izaera klasikoa neu baino ikasioagoa den
zernahi zinezalek antzemango duela ezen eta giroa eta trama, eskenatokien eta
mugimenduaren bitartez zeinen bikain lantzen duen fit konturatuko baita. Edo hala
behar luke. Zinema iraniarraren olatu berriaren zeinutzat joa izan den
soiltasuna (iada zaharra, eta askorentzako nekeza), Aki Kaurismakiren filmetako
planoak gogora ekartzen dizkizu, gauak istorioa hartzen duenean batez ere.</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span lang="EU">Bartzelonako Filmotekan Europar Batasunak Kontzientzia Askatasunaren
Sákharov Saria ospatzeko antolatutako proiekzioaren testuinguruan berrikusi
nuen filma eta aipamen alfer bat besterik ez diot egin nahi horri. Argi geratu
zen saioaren aurkezleei pelikula ez zitzaiela txintik inporta, emakumeen
egoeraren salaketa mediatiko bat egitera murriztu baitzuten euren interbentzioa
(Irango gobernua deslegitimatzeko era mendebaldarra). Esteve Rimbau, Gorka
Knörr, Rafael Bueno eta Nazanin Amirian izan ziren han. Azkenengo hau, zainak
airatu zitzakeen bakartzat nuena, protokolo tentel batek apaldu eta epeldurik
somatu nuen. Gauzak horrela, ekitaldia, pelikularen instrumentalizazio zikin
bat bezala sentitu nuen. Eta inozo sentitu nintzen, pelikularen ostean
solasaldi bati bide emango zitzaion ustearekin bertaratu bainintzen. Jende haren
ustelkeria konfirmatzeko bakarrik balio izan zidan saioak (1)</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span lang="EU">Pelikulara itzulita, esan, ene aburuz emakumeen egoeraz mahaigaineratu nahi
dituen gakoak aurkeztu bakarrik ez, horiek aurkezteko modua fin-fin lantzen duela
Panahik. </span></span></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span lang="EU">Emakumeek leku publikoetan erretzea gaizki ikusirik egotea, gauez kaletik bakarka
ibiltzeagatik susmagarri izatea, poliginiaren gaia, txadorraren erabilera
behartua, bakarrik bidaiatu ezin izatea etab. kateatzen doazen istorioen bidez
azaleratzen ditu, zeharka. Poliziaren presentzia etengabearekin, zaintzapeko
askatasun egoera batez hitz egiten digu Panahik, gizonak bere posizio
pribilegiatua probesten duen egoera batean. Hainbat bider ikusiko ditugu
pertsonaiak kotxe baten atzealdean makurka, ezkutaturik, kalexketatik ihes,
laguntz eske eta irtenbide bila.</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span lang="EU">Pelikulako lokalizazioak, gainera, punteria handiarekin hautatutako lekuak
direla ez da oharkabean pasatzen (2). Eskilara ugari, burdin barrak beti
agerian, hesiak, pasabideak... Tramaren giroa –herstura- sortzen lagunduko duten
aktoreak dira hauek ere, eta pertsonaiak kalean daudelarik ere, artean
kartzelan daudela iradokitzen dute. Burdin barrak etengabe hor dira, hosptaleko
aldageletako bankua ere ez da libratzen. Bestalde, kameraren mugimendu
etengabeak, espazioak eraginda gertatzen ez direnean, istorioek eta pertsonaien
gorputz mugimenduek sortzen dituzte. Zuzendariak ez du lekuoro pertsonaia
eskaileratan gora eta behera jartzeko aukerarik galtzen. Herstura sentsazioa
lekuen izaeraren eta funtzioaren bitartez ere sortzen da: kale hestuak, autobus
geltokia, gartzela, telefono kabina, hospitalea, pasabideak... ez lekuen
pelikula bat da! Ai bertan harrapaturik dauden pertsonaien izerdiak.</span></span></span></div>
<div class="" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"> </span>
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_JpIoBgokmKu1iqDrNAN7SjZaLhv0ytc7YKnfZUY__Ak24BqHi1uZw3a4n_0rnGEzfhnRkftByGo6DrCOF0LOjaiheGki2x_IGnd8QTLJmkl2bGrCtvdBQhr5q9AZQAVEa5GMZiZsBxQ/s1600/eskilarak.tif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_JpIoBgokmKu1iqDrNAN7SjZaLhv0ytc7YKnfZUY__Ak24BqHi1uZw3a4n_0rnGEzfhnRkftByGo6DrCOF0LOjaiheGki2x_IGnd8QTLJmkl2bGrCtvdBQhr5q9AZQAVEa5GMZiZsBxQ/s640/eskilarak.tif" height="380" width="640" /></a></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span lang="EU">Filmak ez digu pertsonaien jatorriaren xehetasunik ematen (zergatik sartu
zituzten kartzelan?) ez eta helburuaren berri ematen ere (nora doaz? Van
Gogh-en koadrora?(3)). Norabideak ematen dizkigu bakarrik, zenbait mugimendu
eta ibilibide. Dardara batzuk, keinu sorta bat. Eta guzti hauek, edo gehienak,
pasabideetan gertatzen dira, hainbatetan aipatu dudan gai edo errekurtsoa
ikutuz: ATEAK (eta leihoak).</span></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihWpUOXqK-8Vb0pYXlJTtxNzlqw5J4bFHS_61FixKRfOG7SvV9d0ZmjJ5L0MSqpHa6DOQgExmI3awF-yn17ApgDvQXfV3ukZtMsrcE6WJ37bDVYb3fYspml4S_YOm9dfM1mScz1nBt3XQ/s1600/hasi-buka.tif" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihWpUOXqK-8Vb0pYXlJTtxNzlqw5J4bFHS_61FixKRfOG7SvV9d0ZmjJ5L0MSqpHa6DOQgExmI3awF-yn17ApgDvQXfV3ukZtMsrcE6WJ37bDVYb3fYspml4S_YOm9dfM1mScz1nBt3XQ/s640/hasi-buka.tif" height="188" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Pelikularen hasierak eta bukaerak, besteak beste, osatzen dute bira. Kolorearekin gainera, eskema argi geratzen da. Konpara ezazue hau erietxeko aldageletako azken elkarrizketarekin, Pari eta erizaina bankuaren alde banatan eserita daudenean.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span lang="EU">Ateek eta leihoek, film honetan ere bai, erabateko garrantzia dute. Inondik
irteteko, inora sartzeko, inor bilatzeko, inora begiratzeko... determinanteak
dira. Trama beraiengaindik pasatzen da, edo euren atzean ezkutatu egiten da,
gauzetarik asko atalaseetan gertatuz, sartu-irtenak errepikatuz. <i>Non da lagunaren etxea?</i>ri buruzko
iruzkinean esaten nuen filmak labirintoa zirudiela. Bada agian filma honek
dirudi gehiago labirintoa, baina defektuzko zuzenbidearen beharra aparkatzen
badugu, gehiago du bilaketatik destinu edo irtenbide beharretik baino. Ez al du
ba pelikulak katarsia behin itxitura asumitu eta ignoratu deneko egoeran
aurkezten? Pelikulan zehar, zigarreta pizteko keinuak behin eta berriro ikusten
ditugun arren, atxilo-furgoiean salbu, behin ere ez dira burutuko. Polizia
autoan erreko dute zigarreta bakarrik, zinez debekatutako lekuan, grabitaterik
eta larritasunik gabeko egoeran. Orduan errelaxatu egiten da egoera, aldi
baterako araua alboratu eta ordurarte ezinezkoa (ez pentsaezina) zena gertatuz.
Atxiloak ozen kantatzen du, denek zigarroa isiotzen dute, emakumeak ere bai...
eskena zoragarria da.</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span lang="EU">Pentsatzen dut, eskenarekin horren gustura geratu eta Panahik <i>Offside</i>n errepikatu eta muturrerago
eramaten duela. Panahi, bere filmetako une gorenak ongi ezagutzen dituen eta
horietaz arro egotearen lotsarik ez duen eta hauek berrerabili eta
berrerakusteko konplejorik ez duen zuzendari bezala ikusten dut. Niri behintzat
unkigarri gertatzen zait norberaren lanarekin emozionatzen diren pertsonekin
topo egitea (ikus <i>Hau ez da filma bat</i>).</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span lang="EU">Baina ateen gaia utzi aurretik, pare bat begitazio bota nahi nituzke. Bat,
pelikula errepasatzearen poderioz, sexua besterik ikusten ez dudan egoera batera
ailatzen naizela esan nahi dut. Badagoela, ateen kontu honetan konponente
sexual bat. Izan ere, zer arraiotan ari da zuzendaria, pertsonaiak ateetatik
sartu-irtenean ipiniz etengabe, orain muturra pixka bat sartu, gero berriro
atera, atzera berriro zulotik zeharkatu edo begiratzeko... eta berriz
eskailerak gora, eskailerak behera, espazioari igurtzika, etengabe, zirriak
egiten ari ez bada? Eta bi, inork ukatuko al dit, exekutatu duten gizonaren
haziarekin haurdun den pertsonaiera pasatzeko errelebo-planoan azaltzen den ate
hori A.Kiarostamiren <i>Non da lagunaren
etxea?</i> pelikulako lehen planoari keinu egiten dionik? Dirudienez, ateen
kontu honek luzerako emango du.</span></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx47kw_N5Iu66-FYKZ4rB-EADJTpTAwYjLir8C900ukJtKxv5l6Vjc246GiSiiuhq8MeO7tpCLyRxw4UhwQnxnO7uwcmdpXaqLyHaEjcl7F_17Ze54B9uBEKZlY9eth5MKemqFCAVIHiw/s1600/EL+CIRCULO+%253A+DAYEREH.+Jafar+Panahi+%25282000%2529.-26.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx47kw_N5Iu66-FYKZ4rB-EADJTpTAwYjLir8C900ukJtKxv5l6Vjc246GiSiiuhq8MeO7tpCLyRxw4UhwQnxnO7uwcmdpXaqLyHaEjcl7F_17Ze54B9uBEKZlY9eth5MKemqFCAVIHiw/s400/EL+CIRCULO+%253A+DAYEREH.+Jafar+Panahi+%25282000%2529.-26.jpeg" height="237" width="400" /></a></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span lang="EU">Bukatzen joateko, ene aburuz, ospitaleko eskenen artean aldageletakoa
gertatzen da sofokanteen. Horrenbeste giltzarrapodun ate atzean dituela,
abortatu nahi eta horretarako modurik aurkitzen ez duen egoeran ikusten dugu Pari
pertsonaia. Jazarturik, lege zentzugabeek bere haurdunaldi aurreratua eten
ezinda uzten dute bakarrik, barnetikako eta kanpotikako gatibutzan. Egoeraren
hestuasuna maisuki hareagotzen du Panahik hemen, pertsonaiaren albo banatan,
herizainek takilak zabaltzen dituztenean. Egoera horretan Parik ez du alde
egitea erabakitzen baizik eta horretara beharturik sentitzen da.</span></span></span><br />
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span lang="EU">Ikusi ditudan Panahiren hiru filmetan (<i>Offside,
Hau ez da filma bat </i>eta<i> Borobila</i>)
modu batean zein bestean, ospakizuna beti ageri dela ikusi dut. Zuzenean ez denean
honen zeinuak ageri dira, modu desberdinetan. Kasu honetan ospakizunak
ezkontzak dira eta zeharka erakusten dizkigu, pelikulako giroa beraiekin
osatuz, hauetaz zuzenean hitz egin gabe. Beti hor den zurrumurrua bezala, sahiestezina
den errealitate bezala. Bederen, arreta apur bat jarri eta argi geratzen da
zuzendariak horretarako duen intentzioa. Nabarmenki kezkatzen da Panahi,
gertakizunaren atzealdean edo aurrealdean (soinuan ere bai) ospakizun zeinuek
beren presentzia izan dezaten. Lehen atxiloketaren ostean, bi neskak kale
estuetatik korrika ari direnean ez da kasualitatea, hain zuzen, bonbila
koloretsuen lerroa paratzen ari diren aita-semen aurrean geldialdia egitea.
Gidoi eraikuntzaren maestrantza nabari da halakoetan. Ni bezalako zinezale apal
eta autodidaktentzako behintzat, aurkikuntza eta ikasketa liluragarriak dira
hauek. Biolentzia eta jazarpena libertimenduari lotuta erakustea gainera... ez
da makala.</span></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="font-size: small;">(1) Beno, esajerazio bat da hau, izan ere, izan nuen konpainia gogoangarria
gertatzen baitzait: pertsiar hizkuntzako ikasle eta irakasle maite eta
kopetandiekin bertaratu nintzen... eta ez dakit nola, baina hizlarientzako
erreserbatutako eserlekuetan eseri ginen... diskurtsoa bukatu eta, Gorka Knörr
eseri zitzaidan albo batean eta ez dakizue tipo honen arkakusoak akabatzeko
nolako gogoa sentitu nuen, pelikulan zehar, bere <i>iphone</i>a pakean uzten ez zuela ikusten nuen bakoitzean. Plazer
handiz amatatuko nion argia sortzen zuen aparailu hori buruan, kolpe bakar batez.</span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="font-size: small;">(2) Zinemako
sarrera bera da borobila!</span></span><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="font-size: small;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="font-size: small;">(3) </span></span></span></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="font-size: small;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="font-size: small;"><span lang="EU" style="mso-ansi-language: EU;">Panahiri galdetu beharko genioke baina, koadroari jartzen zaion arreta
ez dirudi kasuala denik, etenaldi bat egiten baita pelikulan berari atentzioa
jartzeko. Diotenez, erietxean sarturik zegoela, anaiak haur bat izango zuela
esan ziotenean pintatu zuen Van Goghek koadro hau. Pelikulak erietxearen
espazioa eta aitatasun/amatasunaren gaia zeharkatzen ditu, hortik irakurri
behar</span>?</span></span></span></span></div>
</div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSJbKzNN1wj8nOlVY5Y3rL0pTIYXuGOTfz8RdHQJMIpdLH4KGUoVpcvWnQyYN3MlpMTR-bEhtYmFIE7MfemI7sA9k0GsKZXW3Hmza9WZ3AjMYYmf0640awndTTsFRY_o0sDS1LzT9-S_Y/s1600/campo+trigo+cipreses.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSJbKzNN1wj8nOlVY5Y3rL0pTIYXuGOTfz8RdHQJMIpdLH4KGUoVpcvWnQyYN3MlpMTR-bEhtYmFIE7MfemI7sA9k0GsKZXW3Hmza9WZ3AjMYYmf0640awndTTsFRY_o0sDS1LzT9-S_Y/s400/campo+trigo+cipreses.jpg" height="300" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
</td></tr>
</tbody></table>
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: x-small;"> </span>Galsoroa altzifreekin (1889) edo Garisoroa (1889). V. van Gogh</span><br />
<span style="mso-ansi-language: EU;"> <span lang="EU"></span></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-61402490531859246422012-11-22T09:00:00.001-08:002013-01-25T00:50:47.573-08:00Grass: A Nation´s Battle for life<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: ES-TRAD; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Cambria; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;">Merian C. Cooper - Ernest Schoedsack - Marguerite Harrison / 80 min. / 1925</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="font-size: large;"> </span></span><br />
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6zo3QfaZuw7rBPuPlM1oYXOSqkQmFrEmw51s8ybRyIGkZN7kp0VrHLBnorihua8wBoMgeJXpT1FTxNvyulMOBQxCZgZS9z8MBeGg9Y1FIKNzpn3H5gyhlsdXeBH7ls9J_ziUHUTdbVko/s1600/Grass.+A+nation%27s+battle+for+life+DVD-Rip+1924-1.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6zo3QfaZuw7rBPuPlM1oYXOSqkQmFrEmw51s8ybRyIGkZN7kp0VrHLBnorihua8wBoMgeJXpT1FTxNvyulMOBQxCZgZS9z8MBeGg9Y1FIKNzpn3H5gyhlsdXeBH7ls9J_ziUHUTdbVko/s400/Grass.+A+nation%27s+battle+for+life+DVD-Rip+1924-1.jpeg" height="435" width="640" /></a></div>
<br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="font-size: large;">Vita Sackville-West-en
<i>Teheranerako bidaiaria</i> eta <i>Hamabi egun</i> bidai liburuak irakurtzen
ari nintzela, bertan aipatzen diren lekuen berri gehiago jakin nahi eta sarean
begiratu bat emanez topatu dudan pelikula da hau. Izan ere, aipatu idazleak, <i>Hamabi egun</i>eko<i> </i>errelatoan Zagros mendietako Bajtiar lurraldeetan<b> </b>egin zuen zeharkaldia kontatzen baitu.
Bajtiar mendilerro bera da hala Vitaren kontakizunaren nola <i>Grass:</i></span><span style="font-size: large;"><i> A Nation's Battle for Life</i> <span lang="EU">(192<span style="font-size: large;">5</span>) pelikularen enfasi-gunea. Filma honi buruz hemen idaztearen
koherentziaren inguruan une batez dilidan egon naizen arren (izan ere, zer da
zinema persiarra?) segituan ekin diot teklatzeari. Ez al du ba norberak bere
etxean nahi duena egiten?</span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="font-size: large;">Beraz, pelikula
hau Vita Sckville-West-en liburuko aipamen geografikotik Merian C. Cooper,
Ernest Schoedsack eta Marguerite Harrison-en kontakizuera salto eginez heldu dudala
esan dut. Jatorrian alderantzizkoa izango zen eragina, inbertiturik gertatu da
nirean. Ezen eta nago, pieza bakoitzaren burutze urteei eta jatorriari begiratuta,
bata bestearen ondorio izan zela (<i>Grass</i>
filma 1925ekoa da eta Vita Sacville-ren bidaia 1927koa). Hor nonbait. Ase
ezineko mendebaldeko gizartearen gurpilaren bira zoro berberean, lurraldeak eta
kulturak kontsumo formatu desberdinetara murriztu zituen errotarrian ehotu
ziren. Kolonizazio berantiarraren testuinguruan, abentura eta deskubrimendu
gosez zedarritu gabeko lurraldeak zeharkatu nahi izan zituzten aristokraten
gurariak ziren horiek, diplomatiko, filantropo, erromantiko, bildumagile,
botaniko, militar etabarren emaitzetarik bi ditugu hauek. Gizon zuriak sekula
zapaldu gabeko lurraldeetara iristearen bulkada kolonizatzaileari jarraituz
eginiko bidaiak eta errelato beharrak. Ezinezkoa gertatzen da Vita-k <i>Grass</i> filmeko egileen ibilbidearen berri
izan zuenik ez imaginatzea. Ez ote ziren erromantiko eta abenturazale gehiago
izan aitzindarien pausoak errepikatu nahi izan zituztenak? eta ez ote gara geu
ere, inoiz, baieztapen behar tentelek eraginda, leku beretik berriro igaroko? Izan
ere, erroturik dugu ezagutza modu anplifikatu eta biderkatua... baina nolako
irudi ederrak eta nolako kontakizun hunkigarriak pelikulakoak!</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><i><span lang="EU">Grass:</span> A Nation's Battle for Life</i> <span lang="EU">filmaren egileek egungo Turkiatik
hasi eta Arabiar (egungo Iraq) lurraldeeak igaroz Persiarantz egiten duten
ibilaldia kontatzen dute. Lehen herrialde horietako zenbait pasadizo erakusten zaizkigun
arren Bajtiar tribu nomada baten ibilaldia edo trashumantzia erretratatzen du
filmak hobekien. Dirudienez, hori izan zen pelikularen lehen helburua: udaberriaren
etorrerarekin, berrogeita hamar mila pertsonek miloi erdi abererekin egiten zuten
leku aldaketa erregistratzea, larre berriak bilatzekotan urtero egiten zuten
hilabete pasatxoko ibilaldian bidelagun izanez. Ahwaz-etik Isfahan-erako
migraziotik Karun ibaiaren zeharkaldia eta Zard mendiaren gainditzea
dramatizatuko dute gehien. Dokumental antropologikoaren aintzindaritza
atxekitzen zaio pelikulari eta Merian C.Cooper-en ideia bat izan zen (<i>Nanook</i> ikusi ondoren C.Cooper-en
kazkarra berotuta imaginatzen duenari ez zaio tantorik falta).</span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="font-size: large;">C.Cooper,
Sobietarren kontra hegazkin piloto jardun zuen ofizial, abenturazale, zinegile
eta gidoigilea izan zen. <i>Grass</i>, bere
lehen filma izan zen arren, ostera <i>King
Kong </i>(1933) bezalako pelikula arrakastatsuak egin zituen, bai eta bidean
geratu ziren beste batzuk ere. Esaterako, <i>Grass</i>
pelikula bera 1947.urtean errepikatzeko proiektua abiatu zuen, baina ingurua
iada domestikatua izan zela jakin zuenean (zenbait trenbide eta zubi eraikiak
izan zirela jakin zuen) bertan behera utzi zuen proiektua. Noski, progresuaren
gezi-mutur ezin birritan izan eta lurralde hartako azpiegitura berriak pelikulan
azaltzeak bere ikuspegi erromantiko eta epikoa izorratuko zuketela eritzi eta
egitasmoa alboratu zuen. Bortxaren subjektua zein den, horra burututako
filmaren eta burutu gabeko filmaren koxka, bietan berbera.</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
<blockquote class="tr_bq">
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:3.0cm 70.9pt 3.0cm 70.9pt;
mso-header-margin:35.45pt;
mso-footer-margin:35.45pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
</div>
</blockquote>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Sakonean, badakit gizon zuria sekulan izan ez den lekuan
egotea irrikatzen dudala, ezaguna den edozein lekutik urrun. Mundua txikiegia
da, mapa gehiegi trazatu dira eta zinema dinamikoegia da.</span></div>
</blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<div style="text-align: right;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: xx-small;"><span lang="EU">Vita Sackville-West</span></span></div>
</blockquote>
<div style="text-align: right;">
<br /></div>
</div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="font-size: large;">Edonola ere, egilearen
bizitzaz idatzita dauden kontuak irakurtzen hasita, pertsonaia interesgarria
gertatzen da Cooper delako hau. Esan gabe doa, Cooper-ek <i>Grass</i> pelikula
filmatzeko W.Herzog-en <i>Fitzcarraldo</i>
filmatzeko punteria berbera izan zuela. </span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-66957944989842041012012-11-10T17:05:00.000-08:002013-01-24T07:43:27.353-08:00Marmoulak مارمولک <br />
<br />
<span style="color: #999999; font-size: 18.0pt;">Sugandila</span><br />
<div style="margin-bottom: .1pt; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: .1pt; tab-stops: right 453.2pt; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: .1pt; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: .1pt; tab-stops: right 453.2pt; text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12.0pt; mso-ansi-language: ES-TRAD; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Cambria; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;">Kamal Tabrizi / 115 min. / 2004</span><br />
<br />
<br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Honakoa, hainbeste gustatzen zaigun hitz jolasen mundutik datorkigun izenburua da. <i>Marmoulak</i> sugandila esan nahi du eta bere barnean du <i>moula</i> hitza, apez esan nahi duena. Izan ere, pelikula honetan, Marmoulak ezizeneko lapur baten balentriak kontatzen baitzaizkigu. Marmoulaken balentriarik behinena, gartzelatik ihes egiteko baliatzen duen metodoa izango da. Kartzelan egingo duen zauri baten ondorioz, hospitaleratua izan delarik, egoitza berean aurkituko duen <i>moula</i> baten harropak harrapatu eta mozorraturik ekingo dio ihesari. Moulaz jantzita, doan tokira doala, jendeak atentzioa, errespetua eta adeitasuna adieraziko dizkiola konturatuko da. Erlijio<span style="font-size: large;"> deritzan hortaz</span> deus ez dakien honek, egoeraren aurrean erantzun beharrean, doktrina propioa asmatuko du eta ezarian, fededun saldoa izanen du atzetik, gogoz. Guzti hau, Irango mugatik gertu dagoen herrixka batean gertatuko da, Marmoulakek hasieratik duen helburua Irandik ihes egitea izango baita. Gainontzeko guztia tramitea izanik, filma, zeharkako ikuspegi eta jokabideetaz ari zaigula esan dezakegu. Jitoan, istripuz, nahigabe, errorez... errari gabiltzala kausitzen baitugu bilatzen duguna, pelikulako pertsonaiaren kasuan, askatasuna dena. Gauzak horrela, ez da kasualitatea izango, forma eta egiturari dagokiola, pelikulak "irten nahi" batez hitz egitea. Hersten duen gartzelatik lehenengo, gorpuzten duen pertsonaietik geroago eta jarraika duen estatutik geroago, irteteko nahi bat erakusten digu pelikulak. Baina, arreta desbideratu eta gauden lekua bera kanpotasun bilakatzeko aukerak dituela antzematera iristen gara. Seguruenik, hor zehar, filmari buruzko iruzkinak irakurri eta erlijioaren fundamentalismoari buruzko kritika egiten duen pelikula bat dela irakurriko dugu. Baina, eta kontrakoa denik esan gabe, zeharka jardutearen ondorioak aldarrikatzen dituen filma bat dela pentsatu nahi dut nik. Begiratu bestela, pelikulako azken irudiari: ikusleari bizkarra ematen dion jende saldoa, planotik kanpo dagoenari begira... alferrik da zinema persiarraren errefinamenduaren kotak topografiatzen saiatzea.</span></span></div>
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizqoLUOvKTgAiTFXYmmb5IxEINwu_ooksXD6Ho5-F2JpRkU55wwfn9l4gWgchB7jorqQhanXKR0_a5lzMK5QBUhZGmSKhqou_3ovg7HR20DIVA6FUQADmP3KBs6gvE7Iy26q9jYupBXQ8/s1600/Marmoulak.Kamal+Tabrizi+(2004).jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizqoLUOvKTgAiTFXYmmb5IxEINwu_ooksXD6Ho5-F2JpRkU55wwfn9l4gWgchB7jorqQhanXKR0_a5lzMK5QBUhZGmSKhqou_3ovg7HR20DIVA6FUQADmP3KBs6gvE7Iy26q9jYupBXQ8/s400/Marmoulak.Kamal+Tabrizi+(2004).jpeg" height="231" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Ebidentziaren jazarpenaren kontra, irudiaren ertzak kamusten dira pelikulan. Lehen irudietan bertan, filmaren indarra irudiaren sinisgarritasunean baino, istorioaren zartakoan egonen dela deklaratzen da. Izan ere, filmaren hasierako eskena grabatu ahal izateko baliatu den trikimailua begien bistan uzten baitugu zuzendariak (utzikeria? ez jauna), bukaeran, ahotsa ez besterik baliatzen duen bitartean.</span></span><br />
<br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">- ezin da jendea zerura behartu, gogotik bultzata best<span style="font-size: large;">aldera eror<span style="font-size: large;">oriko <span style="font-size: large;">b</span>aita, infernura.</span></span></span></span><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">- ja<span style="font-size: large;">inkoa </span>gizabidearen dudarik <span style="font-size: large;">astu<span style="font-size: large;">nena, </span></span>ontasunaren dudarik astu<span style="font-size: large;">nena<span style="font-size: large;">, laguntasunaren, barkame<span style="font-size: large;">naren dudarik astune<span style="font-size: large;">na da.</span></span></span></span></span></span></span></span><br />
<br />
<br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;">***adierazgarria <span style="font-size: large;">da filma hontena <span style="font-size: large;">ere, protagonistak ate joka<span style="font-size: large;"> lagunaren bila</span> egiten duen ibilera. <i>non da lagunaren etxea?</i>-n al gaude etengabe? </span></span></span></span></span></span></span><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1KVsSkhryws-fwf1XroRTQsracuIfSUHURi3q3JcCbmG2ZK5aaDNXrF_sbE1SKMBOhmdC6defwW2sYH68qsT1HjTjUzOeMAMlE0SmD8U2OmqucmINQiyfSRIaOzqCS-_9beESIa7kV1E/s1600/Marmoulak.Kamal+Tabrizi+(2004).jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1KVsSkhryws-fwf1XroRTQsracuIfSUHURi3q3JcCbmG2ZK5aaDNXrF_sbE1SKMBOhmdC6defwW2sYH68qsT1HjTjUzOeMAMlE0SmD8U2OmqucmINQiyfSRIaOzqCS-_9beESIa7kV1E/s320/Marmoulak.Kamal+Tabrizi+(2004).jpeg" height="185" width="320" /></a></div>
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"> </span></span> </span></span></span></span></span><br />
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-size: large;"> </span> </span></span></span></span></div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-75182851818694468182012-11-05T13:59:00.000-08:002013-02-20T12:15:27.461-08:00 Dash Akol داش اکل<a href="http://www.blogger.com/blogger.g?blogID=5435249419091918358" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"></a><a href="http://www.blogger.com/blogger.g?blogID=5435249419091918358" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"></a><span style="color: #999999; font-size: large;">Dash Akol</span><br />
<a href="http://www.blogger.com/blogger.g?blogID=5435249419091918358" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"></a><a href="http://www.blogger.com/blogger.g?blogID=5435249419091918358" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"></a><a href="http://www.blogger.com/blogger.g?blogID=5435249419091918358" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"></a><a href="http://www.blogger.com/blogger.g?blogID=5435249419091918358" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"></a><br />
<div class="" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;">Masud Kimiai / 95 min. / 1971</span></div>
<div class="" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"> </span>
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:Cambria;
mso-fareast-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
</div>
<br />
<blockquote class="tr_bq">
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="color: #444444;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="mso-ansi-language: EU;">Badira,
bakardadean, arima jaten duten lepraren gisako zauriak. Inori kontatu ezin
zaizkion<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"> </b>gaitzak dira. Jende orok
ezohiko istripuen artean kokatzen ditu. Inork, inoiz, ahoz zein idatziz, deskribitzen baditu, </span></span></span></span><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="mso-ansi-language: EU;"><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span lang="EU" style="mso-ansi-language: EU;">kontzeptu ezagunak baiesten eta
onartzen dituen jendeak </span></span></span></span>bere errelatoa irrifarre ironikoz jasotzeko saiakera egiten du. Izan ere,
gizonak ez du halako plagarentzako konponbiderik aurkitu. Ardoak bermatzen duen
ahanztura eta droga eta estupefazienteen bitartez eskuratzen den logura
artifiziala dira sendabide eraginkor bakarrak. Baina tamalez, euren efektuak
iragankorrak dira: oinazea ez da betiko lasatzen eta beti itzultzen da,
hareagoturik.</span></span></span></span></div>
</blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<div style="text-align: right;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="color: #444444;"><span style="font-size: x-small;">HONTZ ITSUA, Sadeq Hedayat</span></span></span> </div>
</blockquote>
<div class="" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: small;"> </span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"> </span><br />
<div style="text-align: justify;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/blogger.g?blogID=5435249419091918358" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.blogger.com/blogger.g?blogID=5435249419091918358" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">Dash Akol, ikusi
dudan zuzendari honen lehen filma da eta filmografi oparoa duela irakurri
dudanez, bere estiloari buruzko gauza handirik ez naiz esatera hausartuko. Edonola
ere, pelikulari begiratu eta zinemaren lengoaiarekin esperimentatzeko hainbat
saiakera nabarmentzen dira. Sarrerako eskenako koloreen inbertsioa, arkitektura
azpimarratzeko plano hurrunen nahiz pikatuen erabilera, argiztapenak, kameraren
zenbait mugimendu eta geldiune... <span style="font-size: large;">P</span>ertsonaiak
arkitekturaren laguntzaz enkoadratze<span style="font-size: large;">ko modua deigarria da. Bide ho<span style="font-size: large;">ne<span style="font-size: large;">tatik,</span></span></span> <i>Non da lagunaren etxea?</i>
eta <i>Kelid</i> filmetan ateetaz egin nuen aipamenarekin
lotura bat <span style="font-size: large;">ag<span style="font-size: large;">ertzen da</span> (</span>errebisiorako<span style="font-size: large;"> utziko du<span style="font-size: large;">gu<span style="font-size: large;">, ha<span style="font-size: large;">laber</span><span style="font-size: large;">).</span></span></span></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<style>
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
</div>
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0Z06P4gVScGxIYKl7tEZkWg73co5lQGvWLOJAy2u8KIwHB0_W55Udb4gOsdecWJs0FV851pKDUuvjROC4ReWJvYGZaiVmAzWaxncENpAhJYV_DUjS47CrhzyhwcaQeNNMKE8SWVY4ecM/s1600/Dash+Akol+9-2.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0Z06P4gVScGxIYKl7tEZkWg73co5lQGvWLOJAy2u8KIwHB0_W55Udb4gOsdecWJs0FV851pKDUuvjROC4ReWJvYGZaiVmAzWaxncENpAhJYV_DUjS47CrhzyhwcaQeNNMKE8SWVY4ecM/s320/Dash+Akol+9-2.jpeg" height="300" width="400" /></a></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">
<style>
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">(Shiraz-eko?)
Arkitekturaren erretratu bat pelikulan txertatzeak, kultura bati
loturiko nortasun eta jokabide baten pertsonifikazioan oinarriturik egoteak eta
hauen inguruko ohiturak eta usadioak hain presente egoteak, tarteka, </span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">filmaren ikustaldia </span>nek<span style="font-size: large;">e</span>za
egiten dute. Hori da, bederen, nik sentitu dudana ipuina irakurri
eta. Istorio idatziak indarra galtzen duela alegia (1), berau hain
borobila izanik, pelikulan deformatzen delarik. Hala ere, zernolako bertsiori
eskatu behar zaion koherentzia izan<span style="font-size: large;"> </span></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">badu</span></span>, eta gutxinaka, idatzizko
kontakizunaren oroimena alboratu eta pelikularekin gozatzen hasten zara.
Zuzendariak, istorioaren hariari jarraitzen badio ere, istorioa eraldatzen du, eta
alteratu. Era berean, alterazio eta itzulpen horietan sortzen diren elementuak
identifikatu eta esplotatzen ditu. Eta </span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">istorioa kontatzeko zuzendariak eraiki duen artefaktuan<span style="font-size: large;"> </span></span>koherentzia bat antzematen hasten zara. Ildo horretatik, gure
begietan zaplada ederrak dira uretan zipriztintzen ari diren txorien azken
irudiak. Halako analogia eta erabakiekin, pelikulak azkenean
komentzitzen eta kolpatzen zaitu (2<span style="font-size: large;">).</span> </span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">Antzeko zerbait
gertatzen da istorioko protagonista interpretatzen duen aktorearen
adierazpenarekin: hasieran, jartzen dituen ume-kasketa aurpegiek ikusleari pelikulan
sartzea oztopatzen diote, baina geroago, gaineztaturik dagoen gizon horrekin
enpatizatzen hasten zara, harena benetan sufrikarioa dela sentituz eta
sinestuz. Izan ere, gizontasunaren eta gizabidearen gaiak lantzen ditu
pelikulak. Dash Akol <i>javan</i><i>m<span style="font-size: large;">a</span>rd<span style="font-size: large;">i</span></i>-a da (caballeroso), <i>mardonegi</i>-a du (gizonaren ezaugarri eta
koalitateetaz suposatzen dena), persiar kulturako <i>caballero</i>-a, <i>gentleman</i>-a da. <span style="font-size: large;">-esan gabe doa, garai bateko<span style="font-size: large;"> aktore mitikoa dela <span style="font-size: large;">Behr<span style="font-size: large;">ou<span style="font-size: large;">z Vossoughi.</span></span></span></span></span></span> </div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">Dash Akolek bere
burua gizon bakarti eta asketzat du, nahiz eta duintasuaren, nobleziaren eta
gizontasunaren formetan harrapaturik dagoen. Dash Akolek ere eskutik hartzen
ditu auzoaren ordena eta legea bermatzeko zereginak, eta errespetatua bezain
ikaragarria da. Baina, kanpo-faktore baten ondorioz eta tradizioaren
betebeharrarekiko konpromiso estuan, bere irudi publikoa eraldatu beharrean
aurkituko da. Eraldaketa honek, basa bizitzatik etxe bizitzarako aldaketa
egitea ekarriko dio (otsoa zakur bihurtu dela aipatuko da pelikulan), bai eta
galbide psikologikora eta aztoramendu emozionalera eraman ere. Dash Akol,
bereganatu ezin dezakeen emakumeaz maitemindurik, behera etorriko da eta keinu
duin bat eginez utziko dio bizitzari joaten. Maitasunak, minak eta eromenak eskutik
helduta, odola, negarra eta ardoa batera ekartzen dituen erreka bisitatuko dute<b> </b>(3)<span style="font-size: large;">.</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">Beraz, Shirazen
kokaturik dagoen Dash Akol izeneko pertsonaiaren tragedia kontatuko du filmak. Irango
hego-mendebaldeko herria<span style="font-size: large;"><b> </b>da Shiraz</span>, Fars-eko probintziaren hiriburua, XVIII. mende<span style="font-size: large;">an</span>
Persiako kapitala izan<span style="font-size: large;">dakoa</span>. Kultura baten ondarea eta usadioak erakutsiz era<span style="font-size: large;">ikitzen da pelikula</span>: jantziak, baloreak, hiriko espazioak, <i>zurkhane</i>a... <span style="font-size: large;">g</span>araiko
bizimodua ezagutzeko tresna ederra bihurtzen d<span style="font-size: large;">elarik</span>. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2X9WaZDHRAusDCqYe9JRnwTfliC14UZGT4yoXfgGPCAMUSDe6XXRqiMSgUo4sT3GQOqKgS4179oeoWuC9VpnsUGxlaOeVbzyCEdJkxwfdHNFRvThJs59VALQI0uz1ff-ZeHk3fzGglZw/s1600/arkitektura.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2X9WaZDHRAusDCqYe9JRnwTfliC14UZGT4yoXfgGPCAMUSDe6XXRqiMSgUo4sT3GQOqKgS4179oeoWuC9VpnsUGxlaOeVbzyCEdJkxwfdHNFRvThJs59VALQI0uz1ff-ZeHk3fzGglZw/s640/arkitektura.jpg" height="308" width="640" /></a></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">
<style>
<!--
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
@page Section1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.Section1
{page:Section1;}
</style>
</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">Dash Akol pelikula, Sadeq
Hedayat-en izen bereko ipuinean oinarriturik dago (<i>Bizirik
lurperatua</i> ipuin-liburuan argitaratua izan zen hau, 1930. urtean). Sadeq
Hedayat, Kafka iraniarra esan izan zaion idazlea, 1903an Teheranen jaio eta
1951an Parisen hil zen, buruaz beste eginik. Hainbat ikasketa hasi eta utzi
zituen, bai eta hainbat herrialdeetara iritsi eta atzera aldegin ere.
Mendebaldeko literatura eta Irango folklorea ikasi eta hainbat obra publikatu
zituen. Kritikoa izan zen bere herrialdeko erregetza eta apaizeriarekin. Gazte
hil zen, bere istorioetako pertsonaiak bezala hil ere.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;">(1) <span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">eskerrak hemen Javier
Hernandezi ipuinaren itzulpen argitaragabea irakurktzen utzi izanagatik.</span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: small;">(2) </span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: small;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">kaiolatutako txoriaren irudiari buruzko aipamen bat egin behar<span style="font-size: small;">rean<span style="font-size: small;"> naiz:</span></span> poesia persiarrean,
kaiolatutako txoriak subjektuaren arima irudikatzen du. <i>Kelid</i>en azaldu zen, <i>Dash Akol</i>en azaldu da eta nago, datozen
pelikuletan ere errepikatuko dela. Egiteke geratzen da beraz, gaiari buruzko iruzkin
sakonagoa.</span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: small;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">(3) </span></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: small;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">aipatzekoa hemen, leili o mashrun-en
ipuina</span> </span> </span></div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-42330006604194488682012-06-23T16:46:00.000-07:002013-01-27T07:52:18.285-08:00Khane-ye Doust Kodjast ? - خانه دوست کجاست ؟<span style="color: #999999; font-size: large;">Non da lagunaren etxea?</span><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;">Abbas Kiarostami / 80 min. / 1987</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<br /></div>
<br />
<div style="text-align: right;">
<span style="font-size: large;">"خانه دوست كجاست؟</span><br />
<span style="font-size: large;">" در فلق بود كه پرسيد سوار.<br />آسمان مكثي كرد.<br />رهگذر شاخه
نوري كه به لب داشت به تاريكي شنها بخشيد<br />و به انگشت نشان داد سپيداري و
گفت:</span><br />
<span style="font-size: large;">"نرسيده به درخت،<br />كوچه باغي است كه از خواب خدا سبزتر است<br />و
در آن عشق به اندازه پرهاي صداقت آبي است<br />ميروي تا ته آن كوچه كه از پشت بلوغ،
سر به در ميآرد،<br />پس به سمت گل تنهايي ميپيچي،<br />دو قدم مانده به گل،<br />پاي
فواره جاويد اساطير زمين ميماني<br />و تو را ترسي شفاف فرا ميگيرد.<br />در صميميت
سيال فضا، خشخشي ميشنوي:<br />كودكي ميبيني<br />رفته از كاج بلندي بالا، جوجه
بردارد از لانه نور<br />و از او ميپرسي<br />خانه دوست كجاست." </span><br />
<br />
<span style="font-size: small;">سهراب سپهري</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><b>Helbidea</b></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;">Non da lagunaren etxea?<br />Zaldunaren galdera egunsentian<br />Deblauki zerua geratu eta oinezkoak<br />eskuzabal<br />areazko lausotasunari ezapinetan zuen argi adarra eman zion;<br />gero, behatzarekin sahats zuri bat seinalatu eta esan zuen:<br /><< Zuhaitz horretara iritsi aintzin Jainkoaren ametsa<br />baino berdeagoa den kalexka basotsu bat dago,<br />non maitasuna<br />zintzotasunaren lumadura<br />bezain urdina den.<br />Nerabezaro osteko zumardiaren azkeneraino joanen zara,<br />bakardadearen lorerantz egiteko gero.<br />Lorearengandik bi pausotara,<br />lurraren<br />betiereko mitoen iturriaren oinean geratuko zara.<br />Ikara gardenak bilduko zaitu han;<br />espazioaren intimitate bigunean<br />murmurio antzeko bat entzunen duzu:<br />pinuaren gorenean<br />argiaren habiko kumeak hartzekotan den haurra ikusi<br />eta galdetuko diozu:<br />non da lagunaren etxea?</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;">Sohrab Sepehri</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><i>Kelid</i> eta <i>Non da lagunaren etxea?</i> pelikulen artean urte bateko tartea besterik ez da. Denbora tarte hori, bi pelikulen arteko eragin eta harreman zuzena nabarmentzeko bermea dirudi. Errepikatzen diren elementuez gain (biberoia, pixoihalak…), bi filmak, antagonismo komun batek zeharkatzen ditu. <i>Kelid</i>eko eskenatokia etxearen espazio itxian gertatzen den bitartean, <i>Non da lagunaren etxea?</i> irekita dauden edo irekitzen diren espazio askoren sarean gertatzen da. Bietan, soluzionatu beharreko arazoaren aurrean den haur baten erreakzioak kontatzen dira. Baina, arazoa soluzionatu izanaren satisfakzioak baino, arazoa soluzionatzeko irudikatu moduak eta desbideraketak dira aipagai.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Funtsean, <b>atearen kontzeptua</b> immanentea da bi pelikuletan. Lehenengoan, atea trama osoaren detonantea bada, bigarrenean, lagunaren eta bilaketaren irudikapena da. Bi pelikuletan, ateak duen garrantzia ukaezina da, hala alegorikoki nola literalki.</span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Blog honek etorkizunik badu, ateei buruzko zine iraniar batez hitz egiterik ba ote dagoen ikusiko dugu. Oraingoz, oharpena eginik nahiko. Gogoan hartu hala ere: <i>Non da lagunaren etxea?-</i>n etxeko eskena gehienak "kanpoan" (patioan) filmatzen dira. Barnekoetan aldiz (eskola, etxea), beti dago irekia dagoen edo irekitzen den ate edo leiho bat. Halabaina, ateen eta leihoen ugaritasunak ez du laguna topatzeko erraztasunik ekartzen, irekitzen badira ere. Film honek labirintoa dirudi askotan.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<br /></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOlXESXKMm9LrVrCycs-kT5greUcIuGG3qkZx-rdpdMbpdKB_vfuCpSCqB34njIhstWdHu3zmt0Khy93XywX_qHRrLbJwGO_bSiIKqdzYMIEClCNqTjNPc4IWLi2LUfKrI7TvP075IFIs/s1600/kelid.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOlXESXKMm9LrVrCycs-kT5greUcIuGG3qkZx-rdpdMbpdKB_vfuCpSCqB34njIhstWdHu3zmt0Khy93XywX_qHRrLbJwGO_bSiIKqdzYMIEClCNqTjNPc4IWLi2LUfKrI7TvP075IFIs/s320/kelid.jpg" height="320" style="cursor: move;" width="227" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJde3E81-k-TgBep-VrX0DHet9mylN6rI7CyKBW2QLHvjG0GLfqQiLjs15Lj0xmhHRfQa8hqymG0v0MFRHdjL9WS1ayzBekdXTI8nHzlu4XZY5IhhyR3kXSMxJrC01WaA7htln0ZiYhVY/s1600/Donde-esta%CC%81-la-casa-de-mi-amigo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJde3E81-k-TgBep-VrX0DHet9mylN6rI7CyKBW2QLHvjG0GLfqQiLjs15Lj0xmhHRfQa8hqymG0v0MFRHdjL9WS1ayzBekdXTI8nHzlu4XZY5IhhyR3kXSMxJrC01WaA7htln0ZiYhVY/s320/Donde-esta%CC%81-la-casa-de-mi-amigo.jpg" height="320" width="175" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: small;">atea filmen azaletan ere</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<b><br /></b></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Laguntasunaren edo konpromisoaren balorea lantzen duelako ohoratua izan den pelikula honek bestelako alderdiak ditu, denak ala denak lehenengo hori baino interesgarriagoak. Lehenago aipatu <i>Kelid</i>ekiko loturaz gain, gogoetari ekiteko "ate eta giltza" asko ditu filmak. Ugaritasun horren aurrean eta blogaren izaerari fidel (iraniar filmen inguruko ohar koaderno argitaratu bat izango da hau), hoberena, etorri ahala zerrendatzen joatea izango da.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ahmadpoor, filmeko protagonista humanoa, traidorearen figura da(1). Etxetik ihes egiten du, lagunaren herrira. Kezkaturik dago, nahastu eta berarekin eraman baitu lagunaren eskola koadernoa. Horregatik, beldur da biharamunean irakasleak ez ote duten, bere erruz, eskolakidea kanporatuko. Eskola koadernoa diziplinaren ikasketak izkiriatzen diren azaleraren figura da pelikulan. Lekuz mugitzen den objektuaren kategoria du, bidaiaria da. Atzera eta aurrera eraldatuz doa, geldiezina delarik bere jitoa. Eskena batean, garai bateko gurasoen autoritatea gogoratzen du Ahmadpoor-en aitonak, baina koadernoaren gakoak aldatzen ari den gizartearen figura iradokitzen du. Bere muturren aurretik pasatzen ari da.</span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ahmadpoor-ek senak esaten dionari jarraitzen dio, baina etikaren, ohorearen eta duintasunaren lezioa denak ez du argirik ikusten pelikulan. Ezen eta senari segituta ere, protagonsitak ez baitu nahi duena lortzen. Lagunari koadernoa emateko, etxeko arauak hausten ditu Ahmadpoor-ek, eta alferrik gainera. Lagunaren etxerik ez du aurkitzen. Esistitzen ez delako agian. Edo kadernoaren barnean dagoelako, koadernoak gordetzen duen iturrian, iturriko lorean.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">Jitoaren eta denboraren irudikapena da <i>Non da lagunaren etxea?</i>. Labirintoarena ere bai, lagunaren bilaketa filosofikoarena agian. Sohrab Sapheriren poemako kalexkak zeharkatzen dituen kontakizuna da.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.blogger.com/video.g?token=AD6v5dw-i_hars_Hn471sNnzUByLlj8uqL4VrOIQleEM3eesRHggjDZk2j8EQbF3sY8GATnoPSnSFo5rjBImCnU0Ug' class='b-hbp-video b-uploaded' frameborder='0'></iframe> </div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">traidorea</span> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><i>Non da lagunaren etxea?</i> denboraren eta espazioaren tolesdura bat da. Tolesdura simetrikoa, zenbakia balitz kapikua, hitza balitz palindromoa. Tolesduraren irudikapena traman bertan dago:</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: center;">
<span style="font-size: large;">////// figurak //////</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: center;">
<span style="font-size: large;">koadernoa - amak izarak zabaldu - amak izarak jaso - koadernoa</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: center;">
<span style="font-size: large;">////// joan etorriak //////</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: center;">
<span style="font-size: large;">Eskola - Poshte - Komre - Poshte - Komre - Poshte - Eskola</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Bide beretik, egun beteko iraupena du pelikulak. Goiz batean hasi eta hurrengo eguneko goizean bukatzen dena. Simetria horretan berriz ez da kalkorik: Ahmadpoor eraldaturik itzultzen da etxera, eta hala koadernoa. Bidaiaren ondorioz, koadernoak berrikuntzak jasango ditu: iturraren ondoko lorea, denbora eta laguna izkiriaturik dituen koaderno bilakatuko da.</span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">Baina berrikuntzak bakarrik ez, anputazioak ere jasango ditu koadernoak. -eko ategileak Ahmadpoor-i koadernoa eskuetatik kenduko dion eskena biolento hori gogoangarria da. Kiarostamik, eraldatzera doan herrialde, bizimodu eta arkitekturetaz hitz egiten al digu hemen? Pelikularen kontakizunean bi ategile baliatzearen erabaki hori ez dirudi kasualitatea denik. Bata zaharra da eta kostata mugitzen da. Bestea aldiz gaztea eta asto gainean bizkor dabilena. Material berriekin egiten ditu ateak, lehengo ategileak eraiki zituenak ordezkatuz.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">Beranduago, erreflexuekin eta itzalekin hasiko da pelikularen magia. Denboraren eta espazioaren bi muturrak elkartuko dira, amaren izarak edo eskola koadernoa bailiran. Iluntzean, Ahmadpoor mutiko gaztea eta ategile zaharrarekin elkartuko da, pelikulan digresio oniriko bat sortuz. Baten moteltasunak eta bestearen presak, partekatutako denbora epean eraldatuko dira, eta konbinazio horrek sortu izan balitu bezala, Poshte herriko paretetan suziri, txispa, armiarma eta mitxeleta koloredunak barreiatzen hasiko dira. Denboraren ospakizuna da (kontuan har euskarazko <i>ospakizun</i> eta <i>ospa egin</i> hitzek erro berdina dutela). Michael Enderen Momo ipuineko pasartearekin gogoratuko gara orduan. Momo eta Dorotea dortokak, denboraren lorerantz/iturrirantz egiten duteneko pasartearekin hain zuzen.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><br /><br />Paseo honetan, ateek leihoei pasako diete lekukoa, eta hauetatik datozen argi erreflexuak sortutako forma eta koloreak izago dira protagonista. Ategile zaharrak bere leihoetaz hitz egingo du. Galtzen ari den bizitzaren eta artearen pasabidea zeharkatzen ari dira, baina Julio Verneren lurraren muineranzko bidaian bezala, hainbeste desiratutako aurkikuntzak, deblauki, istorioaren hasierara eramango du protagonista.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">Ez nuke Non da lagunaren etxea? Sohrab Sapheri-ren poeman oinarritutako pelikula bat denik esango, baina zeharka eta tarteka, Sapheriren poemaren oroimena gogora ekartzen du, bertso eta pasarte zehatz batzuen bideetan izango bagina bezala (poemaren eta pelikularen gako nagusia dira bideak). Iturria, zuhaitza, argia, kalexka etab. bezalako elementuek pelikula egituratzen dute, azken bertso-lerroarentzako (edo eskenarentzako) giroa prestatuz joango balira bezala. Kiarostamik, Sapherik idatzitako poemaren erabilera erotiko bat egiten du bere pelikulan, iradokiz, erakutsi gabe. </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">Filmaren bukaera aldean, haizeak etxeko atea zabaldu, barrura sartu eta koadernoaren orrialdeak pasatzen ditu. Hau ikusiterakoan, ikusleak zalantza egiten du, lagunaren etxeko lanak zeinek egin dituen... </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLtZMaxzG1aoekUXKk-izjNmyoeYscKlof1b0Z_lQNmtOA7KCpLCpovTDbb4wX_6_GtSOtWgKZJB3lIunvzkx3a5x_5A2GWg17XsTqXVxYp2phAQiGW2L653BqF7XjrR43KLSX-k-dXP4/s1600/Jane+dust+koyast%3f+ATEAK_28.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLtZMaxzG1aoekUXKk-izjNmyoeYscKlof1b0Z_lQNmtOA7KCpLCpovTDbb4wX_6_GtSOtWgKZJB3lIunvzkx3a5x_5A2GWg17XsTqXVxYp2phAQiGW2L653BqF7XjrR43KLSX-k-dXP4/s320/Jane+dust+koyast%3f+ATEAK_28.jpg" height="205" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: small;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">ZENBAIT IDEIA SOLTE, ZERRENDATURIK:</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">- Hemen ere, objektuak dira (edo hauen falta) pelikularen motorra. Ahmadpoor-ek Nematzadeh-ren koadernoaren indar batek bultzaturik bezala igarotzen du filmaren denbora gehiena. Korrika.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">- Barne bulkadei jarraitzeak gizarte arauen eraistea dakar.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;">- Pelikula honetan ere, umearen beharrei atentzioa jartzeko tenorean den bakarra, umerik ez duen pertsonaia da (berdina gertatzen da, esaterako, J.Tatíren Mon Uncle eta L. Bon Trier-en Melancholia pelikuletan)</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">- Poemaren irudikapen eta erreferentzia zuzenak: iturria, pinuaren gorenean den haurra…</span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-size: large;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">- </span>Bi pelikulen arteko beste zenbait analogia:</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg518Tj9eO7ZWZHmCL8d-qthblsjEy7MyrndA7CiV8PWVgjjdBTwRIrQLiw0_4_AlkcLnnkHIVqsJzyK9sgn5o4uhFpxwLCKzvFoL_BLIiPIY8eHczMSp6Zh-3SzK9W20Crx0hqMcvlLo4/s1600/KELID_7.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg518Tj9eO7ZWZHmCL8d-qthblsjEy7MyrndA7CiV8PWVgjjdBTwRIrQLiw0_4_AlkcLnnkHIVqsJzyK9sgn5o4uhFpxwLCKzvFoL_BLIiPIY8eHczMSp6Zh-3SzK9W20Crx0hqMcvlLo4/s200/KELID_7.jpeg" height="140" width="200" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid3PfO_sPGfNntO4aGTs-zD1COFOBxCQjWvuRT82pPSjU24yvfs2qV04h2clR6UyGdvSJND10C8VA2QqEqrz8iyJyYmc7gNyIiXAkgF4ju_sCDUV7pzmI-61K1RaN2SeNFyelX1G7xuM0/s1600/Jane+dust+koyast%3f_12.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEid3PfO_sPGfNntO4aGTs-zD1COFOBxCQjWvuRT82pPSjU24yvfs2qV04h2clR6UyGdvSJND10C8VA2QqEqrz8iyJyYmc7gNyIiXAkgF4ju_sCDUV7pzmI-61K1RaN2SeNFyelX1G7xuM0/s200/Jane+dust+koyast%3f_12.jpg" height="127" width="200" /> </a> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi65HDhYTJbvaYSKiB3ojHOP-3PP1QCVOH3Sa8sjtipST4HllaJTMqaxjitueTZzuxBdlXNQgoBvAqZ4imNE98OJ4Zy8dGwWFxS62q5Yb46ARvFOuqdwbspX15LQmPx9-K4RIO41HdSVX0/s1600/KELID_6.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi65HDhYTJbvaYSKiB3ojHOP-3PP1QCVOH3Sa8sjtipST4HllaJTMqaxjitueTZzuxBdlXNQgoBvAqZ4imNE98OJ4Zy8dGwWFxS62q5Yb46ARvFOuqdwbspX15LQmPx9-K4RIO41HdSVX0/s200/KELID_6.jpeg" height="141" width="200" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihXkXa9Iv2bOBWOB2DPjvP6S76v6Kx2mQ5tu4Qjv975se2Vk6TxuwhRzczLHyjSW02ta0RPs7m4sS3hhyRCgIVLLjqg8LzwFHQlTz9VKij5r25O1Fgpw3OiLru5Xd5GZOhJh9Oxo91rnE/s1600/Jane+dust+koyast%3f_16.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihXkXa9Iv2bOBWOB2DPjvP6S76v6Kx2mQ5tu4Qjv975se2Vk6TxuwhRzczLHyjSW02ta0RPs7m4sS3hhyRCgIVLLjqg8LzwFHQlTz9VKij5r25O1Fgpw3OiLru5Xd5GZOhJh9Oxo91rnE/s200/Jane+dust+koyast%3f_16.jpg" height="127" width="200" /> </a> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">(1) Traidorearen figuraz Jesús Ibañez: <a href="http://www.4shared.com/zip/dInhBpsv/apologia_de_la_traicion_JI.html">klik</a></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5435249419091918358.post-59450598309358512152012-06-16T05:52:00.000-07:002013-01-24T07:42:33.598-08:00Kelid - کلید<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><i style="color: #999999;">Giltza</i></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;">Ebrahim Forouzesh / 76 min. / 1986</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-size: large;">Amir, bost bat urteko mutil koskorra da eta amak etxean bakarrik utzi du. Bakarrik eta betekizun batekin utzi du gainera: esnatzen denean, sehaskan den anaia txikiari biberoia ematekoa. Hori agindu eta amak, etxetik irten eta, atea giltzaz itxiko du. Beraz hasiera-hasieratik, bi aktore nagusiak aurkeztuko zaizkigu pelikulan: biberoia eta giltza. Objektuak, subjektuen ekintzak jasotzen eta jasaten dituzten elementu pasibo izatetik haratago, ondorioak sortzen dituzten eragile aktiboak izango dira. Etengabeko katean, endredu nagusi bat askatzeko sortu ohi diren korapilo berriak erakusten ditu pelikulak, ume baten eskuetatik.<br /><br />Esaten dudanez, filma eskuordetze batekin hasten da. Amak seme baten bitartez beste seme bat elikatu nahi du. Biberoia, inoiz amaren bularra ordezkatu duen bitartekaria izanik, pentsa baino konplexuagoa bilakatzen da gakoa. Izan ere, bularra biberoi bilakatuko da hemen, biberoia ume eta umea giltza. Kate honen ondorioak erakusten ditu filmak. Amir etengabe ari da gauzak lekuz aldatzen, beste helburu batzuetarako baliatzen… egoeraren orainaldi etengabean. Haurraren munduaren irudikapen moduko bat da Kelid.<br /><br />Esan dezagun Kelid, filma baino, antzerkia dela. Eskenatokia, ikuslea sartzen ez den eremu bezala definitzen badugu, film oro eskenatoki bat dela baieztatu dezakegu, ikusleek, gertakarian interbenitzeko aukerarik ez duten neurrian. Baina Kelid, bere barnean eskenatoki bat duen filma da. Eta aktore guztiek, film beraren barnean dauden arren, ez dute kategoria bera: eskenatoki barnekoak eta eskenatoki kanpokoak bereiztu behar ditugu. Kelid, eskenatoki bat beste eskenatoki baten barnean duen pelikula da. Aldi baterako etxean giltzaperatuta dauden bi umeren nondik norakoak kontatzen zaizkigu (lehen eskenatokia: pelikula), beste inork sartzerik ez duen eremuan (bigarren eskenatokia: etxea). Kiarostamiren eskuartzea beraz, nabaria.<br /><br />Egoera horretan, umeen eremuan sarturik dagoen bakarra ikuslea da, baina interbenitzeko aukerarik gabe (ikuslea, kaiolatutako txoria da hor nonbait). Anaia txikiaren lantuak entzun eta bizilagunak asaldatu egingo dira laster. Sarbide zuzenik gabe, etxeko atea Amirren bitartez irekitzen saiatuko dira. Alegia, kanpoan direnak barnean direnen bitartez bi eremuak banatzen dituen atea zabaldu nahi dute. Gakoa beti barruan egon ohi da, bertan denak aldiz ez du hori jakiten. Helduen mundua eta umeen mundua irudikatzen dituen pelikula bat izan liteke hau.<br /><br />Biberoi batetik hasi eta itzuliz itzuli giltza batera iristen den katea da, saiakera konstante bat, hutsegiteen sorta, lorpenak soilik zeharka eta eginahalka burutu daitezkeela baieztatzen duen lana. Mugak zeharkatzeko moduak egon beti daudela esaten du ere. Horretarako moduak beti asmatzeke daudelarik. Zinema iraniarrak ongi erakusten du hori, ingenioarekin eta urrunera joan gabe.<br /><br />Garapen pertsonalaren paralelismo bat bezala ere uler daiteke pelikula. Heldugabetasunetik heldutasuneranzko jauziaren irudikapen inbertitu gisa adibidez. Inoiz entzun dut, pertsona, behin uzki esfinterraren eta uretra esfinterraren kontrola lortzen duena ume izatetik umo izatera pasatzen dela. Gune eta une egokian esfinterra erlaxatu eta zabaltzeko gaitasunari (eta alderantziz, berau estresatu eta ixteari) heldutasuna deitzen diogu. Anaia txikiari biberoia emateko, etxeko giltza aurkitzeko eta atea zabaltzeko Amirrek jasaten duen zorabioan etxea zaborrez eta hondakinez betetzen hasten da. Azkenerako, Amirrek etxeko atea hondaki guzti horiei irteera emateko zabaldu behar duela dirudi. Etxeko atea zabaltzea lortzen dueneko unea itxaronaldi luze baten ondoren komunera ailegatu gareneko momentua gogorarazten du. <br /><br />Pelikula ikusi eta lan sinple bat ikusi izanaren sentsazioa datorkizu, baina denborarekin, sentsazio hori ongi landutako gidoi baten aurrean egon izanaren sentipenean bilakatzen da. Soila bezain sotila den pelikula da, dudarik gabe.</span><br /> </span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgd-0x0leUASGjlOZMdn69Y0amaWrC4QkSpxzymD02daOmSz6QaHwUDa3el_p_oqRv_fEnMjbwRMc-OqHUL20aetbCCIcz7c0NNP8uuOwxzUmpyP4rSrX-Blonlm-Pb8dIwq4th38Ax7jM/s1600/KELID_2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgd-0x0leUASGjlOZMdn69Y0amaWrC4QkSpxzymD02daOmSz6QaHwUDa3el_p_oqRv_fEnMjbwRMc-OqHUL20aetbCCIcz7c0NNP8uuOwxzUmpyP4rSrX-Blonlm-Pb8dIwq4th38Ax7jM/s320/KELID_2.jpg" height="194" width="320" /></a></td></tr>
<tr align="left"><td class="tr-caption"><span style="font-size: x-small;">Barru bakoitzak barru propioa. Gako bakoitzak bere karikatura</span></td></tr>
</tbody></table>
</div>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
<span style="font-size: xx-small;"> </span></h3>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxoh7AW3Y13xgcJ9Amsp5xPwczg5jJnry57AVhfIK41V1NdDKZkMUMmBEtWXtyM9LpwVI5610V-spwKxSd8_BGhbl3RKcNgzo8hSB5FFoJYgSSPnLMPXN6zmZoGycBKsaEjJm7cdmw2J0/s320/KELID_4.jpg" height="195" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="320" /></td></tr>
<tr align="center" style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><td class="tr-caption"><span style="font-size: x-small;">Ikuslea kaiolatutako txoria da hor nonbait</span></td></tr>
</tbody></table>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxoh7AW3Y13xgcJ9Amsp5xPwczg5jJnry57AVhfIK41V1NdDKZkMUMmBEtWXtyM9LpwVI5610V-spwKxSd8_BGhbl3RKcNgzo8hSB5FFoJYgSSPnLMPXN6zmZoGycBKsaEjJm7cdmw2J0/s1600/KELID_4.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"> </a></h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
</h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
</h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
</h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
</h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
</h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
</h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
</h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
<span style="font-size: xx-small;"> </span></h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
<span style="font-size: xx-small;"> </span></h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
<span style="font-size: xx-small;"> </span></h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
<span style="font-size: xx-small;"> </span></h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
<span style="font-size: xx-small;"> </span></h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
<span style="font-size: xx-small;"> </span></h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
<span style="font-size: x-small;">ZUZENDARIAREN BESTE FILM BATZUK: La jarre (1992), Le Petit Homme (1998),
Enfants du Pétrole (2001) Hanoun and Darya (2008) A time to love (0208)
The first stone (2010)</span></h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
<span style="font-size: xx-small;"> </span></h3>
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
<span style="font-size: xx-small;"> </span></h3>
<span id="goog_1026233813"></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span id="goog_1026233814"></span><br />
<h3 style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif; font-weight: normal;">
<span style="font-size: xx-small;"> </span></h3>
ZIRANhttp://www.blogger.com/profile/03946812284539704069noreply@blogger.com0